Kontanterna minskar i rasande takt – då väntas de försvinna: “Min högst personliga gissning”


Kontanterna håller på att dö ut i vårt allt mer digitala samhälle, konstaterar Sveriges riksbank.

Enligt Riksbankens undersökning från 2010 betalade nästan 40 procent av Sveriges befolkning sitt senaste inköp med kontanter. När samma fråga ställdes i år hade andelen sjunkit till under 10 procent.

Läs även: Granngården senast i raden att slopa kontanter

Björn Segendorf är senior rådgivare vid avdelningen för betalningar på Riksbanken. Han är inte förvånad över utvecklingen.

– Det är en konsekvens av vårt allt mer digitala samhället. Papperspengar är en äldre teknologi som nu fasas ut, precis som papperstidningar, konstaterar han.

Utvecklingen i Sverige står dock ut jämfört med andra länder. Förutom i Norge, där minskningen bara är hälften så stor som i Sverige, har kontantmängden i stället ökat i de allra flesta länder.

I Sverige används kontanter numera mest för småbetalningar. Och då främst av äldre personer.

Enligt Björn Segendorf har innovation och teknisk utveckling många fördelar. Det är till exempel tack vare det som vi i dag har ett välfärdssamhälle, berättar han. Men förändringar kan också också föra med sig nackdelar.

En sådan är att möjligheten att vara anonym vid betalningar riskerar att försvinna.

– Digitala betalningar kommer att lämna spår efter sig på ett sätt som fysiska kontanter inte gör, säger Björn Segendorf.

Beredskapen vid kris eller krig, där kontanter historiskt sett haft en grundläggande roll som betalmedel, kan också påverkas.

– Ju mindre vi använder kontanter daglig dags, desto mindre beredskap och utrustning finns i samhället för att hantera kontanter vid eventuell kris, säger Björn Segendorf.

Digitala betallösningar är också känsliga för strömavbrott eller tekniska problem med internetuppkopplingen.

När allt färre använder kontanter ökar paradoxalt nog bedrägerierna med förfalskade sedlar, enligt Riksbanken. Det eftersom att färre personer har kunskapen om hur en äkta sedel ser ut, vilket gör det lättare för bedragare att komma undan.

Den pågående pandemin har påverkat användningen av kontanter negativt, enligt en rapport från Sveriges länsstyrelser. En förklaring kan vara att många har valt att handla mer på nätet.

Björn Segedorf håller med om att kontantanvändandet troligtvis kommer att minska på grund av pandemin.

– Digitaliseringen har ökat i och med covid. Det har funnits en inte berättigad rädsla för kontanter som smittokälla. Det har påverkat betalningsmönstret och fått många att inse att kontanter kanske inte är för evigt, säger han.

En studie från 2017 visade att hälften av handlarna trodde att de skulle sluta att ta emot kontanter 2025. Dels på grund av att allt färre kunder använder kontanter, dels på grund av kostnaderna för att hantera dem.

– Den misstanken som vi har är dock att covid kommer att skynda på den här utvecklingen ytterligare. Hur vi betalar är i stort en vanesak, säger Björn Segendorf.

Om du skulle få spekulera, när är Sverige ett kontantfritt samhälle?

– Det är högst troligt att kontanter kommer att finnas kvar länge, kanske i 20 år, men i begränsad omfattning, säger Björn Segendorf och fortsätter:

– Men om vi talar om kontanter som ett mer allmänt betalmedel och att man kan använda dem i de flesta butikerna tror jag, om jag ska chansa grovt och ge min högst personliga gissning, att de i en praktisk mening är borta inom sex-sju år.



arbetarbladet

Related posts

lämna en kommentar