Brottsligheten påverkas främst av kultur och moral


REPLIK. Polisen, min tidigare kollega, Nadim Ghazale, inleder sin debattartikel med att klargöra att han inte försvarar någons brottslighet. Det är tyvärr ett behövligt konstaterande. Det finns en lång tradition i Sverige att ursäkta personer som begår brott. Till samma tankegods hör flera föreställningar som Ghazale dessvärre upprepar.

Ghazale skriver att boendeförhållanden och ekonomi – bland annat – orsakar kriminalitet, eller är ”dess mamma”. Han refererar till en studie som påvisar att de ekonomiskt svagaste områdena är desamma som polisen kallar utsatta områden – vilka har större problem med brottslighet. Korrelation är dock inte kausalitet. 

Människor har inte flytt hit för att leva i kriminalitet – processen har skett i Sverige, skrev polisen Nadim Ghazale på Expressen Debatt.

Foto: Andreas Rosenqvist

Jämför med fattiga svenskar i Chicago

Mellan 1840 och 1930 utvandrade 1,3 miljoner svenskar till USA. I likhet med många – kanske de flesta – som de senaste decennierna migrerat till Sverige, så flydde inte svenskarna till USA, utan sökte ett bättre liv. Vid sekelskiftet 1900 bodde 144 000 svenskar i Chicago. Swede Ward var enligt en undersökning gjord 1872–73 den fattigaste stadsdelen i Chicago och i Swede Town bestod två tredjedelar av alla hushåll under 1880 av mer än en familj (Beijbom, Swedes in Chicago, 1971). Fattigdomen och trångboddheten var alltså extrem i dessa områden bland svenskarna. 

Jämför vi med Sverige i dag var kriminaliteten och dess alternativa försörjningssätt minst lika närvarande då i Chicago, Al Capones hemstad. 

De svenska områdena präglades dock inte av kriminalitet. Tvärtom utmärkte sig svenskarna som flitiga och företagsamma. Det myntades även ett talande uttryck: Swedes built Chicago. Att så blev fallet berodde inte på det Ghazale adresserar; varken insatser från politiker och medelklassen. Tvärtom fick svenskar i princip ingen hjälp av det amerikanska samhället eller dess institutioner.  

Personlig moral och självkontroll

Den främsta förklaringen till brottslighet – liksom dess frånvaro – stavas kultur och värderingar. Något som bekräftas Per-Olof Wikström, professor i kriminologi vid Cambridge University. Centralt för varför människor begår brottsliga handlingar är samspelet mellan personlig moral, självkontroll och de moraliska sammanhang man befinner sig i. 

Det som behövs är framför allt mer fokus på att stärka goda värderingar hos barn och unga, och att vi ser till att låsa in gangstrarna.

Wikström menar vidare att social utsatthet (läs socioekonomiska faktorer) förklarar 3-4 procent av variationen mellan brottslighet medan personlig moral, självkontroll och de miljöer man deltar i förklarar runt 60 procent. 

Socioekonomiska faktorer har överskattats

Läser man journalisten Lasse Wierups bok ”Gangsterparadiset”, leds man till samma slutats. Wierup som bevakat svensk brottslighet sen tidigt 90-tal menar att både vänstern och högern har överskattat resursbrist som förklaringsmodell till den situation vi ser i dag. 

Att satsa mer på välfärdssystemen, få ner arbetslösheten och öka utbildningsnivån har inte minskat brottsligheten, menar Wierup. Sysselsättningsnivåerna i utsatta områdena har ökat och utanförskapet har minskat genom åren, trots det har antalet kriminella gäng exploderat.  

Enligt Wierup har de kriminella räknat ut att de vunnit mot samhället och att våldsmonopolet inte förmår att komma åt dem. För att komma åt gängen ska kostnaden för en kriminell livsstil öka, anser Wierup. Polisen och kriminologen Fredrik Kärrholm kommer till samma slutsats i sin bok ”Gangstervåld”. Kärrholm efterlyser också, i linje med Wikström, mer fokus på kultur och moral.

Stärk goda värderingar 

Ghazale efterfrågar ”tid, resurser och uthållighet”. Det spelar dock ingen roll hur mycket tid som går, hur mycket resurser som spenderas och hur uthålliga vi är – om vi inte gör rätt saker. Det som behövs är framför allt mer fokus på att stärka goda värderingar hos barn och unga, och att vi ser till att låsa in gangstrarna. Det senare skyddar både samhället och eliminerar kriminella förebilder.


Av Mustafa Panshiri

Fd polis och integrationsföreläsare 

LÄS MER: Nadim Ghazale: Folk har inte flytt hit för att leva i kriminalitet
LÄS MER: En återfallsförbrytares karriär i slappa Sverige
LÄS MER: Panshiri: Lär av danskarnas syn på gäng gängbrottslighet



expressen

Related posts

lämna en kommentar