Ida flyttade från etta i stan till 300 kvadrat – och hittade kärleken: “Ibland måste man våga”


Det knastrar i gruset när man kör in på gårdsplanen framför den mäktiga Dunderbergsgården i Ockelbo – ett välkänt hus i trakten.

Det var i flera decennier hem åt konstnären Leif Formgren. Hans fru Susanne “Tussen” Tjernell-Formgren, som bland annat varit världsmästare i styrkelyft, bodde här tills hon gick bort för snart tre år sedan.

Och nu har den gamla gården från slutet av 1800-talet åter blivit ett konstnärshem. För två år sedan flyttade pappers- och flätkonstnären Ida Gerdemark in och nu bor även museimannen Peter Magnusson här.

De möter upp framför huset bredvid en sprakande eld. Ur en rykande gryta skopar Ida upp varm glögg.

– Jag borde kanske önskat mig en slev nu när jag fyller år. Men nu får den här gräddsnipan duga, säger hon och sträcker fram glöggmuggen.

När vi möts har det hunnit gå dryga två år sedan hon första gången besökte Dunderbergsgården.

Den var till salu men hon åkte dit mest av nyfikenhet.

– Jag har sedan jag varit liten drömt om att bo på landet och jag har alltid dragits till herrgårdar, gamla skolor och missionshus från tiden kring sekelskiftet.

– Men jag trodde aldrig jag skulle ha möjlighet att köpa ett hus som det här, säger hon och låter fortfarande uppriktigt förundrad över att detta är hennes hem.

Men när det visade sig att det inte blev någon budgivning beslutade hon sig för att vara modig.

– Ibland måste man våga, göra saker som kanske känns läskiga i stunden för att vinna något. Så på den vägen är det.

Det var ett imponerande hus hon slog till på. Drygt 300 kvadratmeter stort, med punschveranda, kakelugnar och gamla trägolv. Men också med läckande tak, sättningar, flagande fasad och delvis vattenfylld källare.

– Man behöver aldrig ha tråkigt här. Det finns alltid något att göra, konstaterar Peter skrattande.

Han flyttade in i maj efter att han och Ida mötts på Gävle yogaskola – och blivit blixtkära.

– På samma sätt som jag hittat hem i det här huset hittade jag hem första gången jag pratade med Peter. Redan de första meningarna vi sa till varandra var det som att vi känt varandra länge. Det var så häftigt, berättar Ida.

Men vad tänkte du när Ida berättade att hon har en stor gammal kåk i Ockelbo som kräver en hel del arbete?

– Jag tyckte det var häftigt. Och när jag kom hit och såg huset första gången blev jag alldeles hänförd. Det är så vackert.

Nu har Dunderbergsgården blivit deras gemensamma projekt.

En hel del av det mest akuta är redan gjort. Huset har fått nytt tak i falsad grön plåt, verandan som hade sjunkit ned har fått sig ett lyft och i höstas dränerades delar av källaren.

– Fasaden är kvar att göra, sedan mår själva huset bra, konstaterar Peter.

Invändigt har de börjat med att ta tillbaka den gamla sekelskiftescharmen. De sänkta innertaken har rivits bort och den gamla pärlsponten har tagits fram.

– Det är fantastiskt vad mycket som finns att hitta. Även om man har moderniserat genom åren så har man behållit det gamla där bakom, säger Ida.

Ett av de finaste fynden är ett par gamla pardörrar som fanns gömda inne i en vägg. Nu pryder de åter sin plats och öppnar upp salongen mot rummet som Ida använder som ateljé.

Just nu är köket det stora projektet. Där har plastgolven och ytskikten från 70-talen tagits bort och en vägg rivits och så ska ett pärlspontskök och vita marmorskivor in.

– Vi ska försöka behålla de gamla fina 30-talsstommarna och så ska vi sätta in en vedspis igen, berättar Peter.

Så långt det går tar de tillvara det gamla och använder sig av traditionella hantverksmetoder och färger. Men de betonar också att huset inte får bli ett museum.

– Det är viktigt att det får vara ett hem som speglar oss som bor här nu, säger Ida.

– I köket ska vi till exempel ha en modern espressomaskin, slår Italienfantasten Peter fast.

För att inte helt överväldigas av det gamla huset försöker de att inte gå alltför fort fram. De tar det rum för rum.

– Jag ser det här som en livslång byggnadsvårdsresa. Vi vill inte stressa utan också få plats för allt det andra vi vill göra i livet, betonar Ida.

Hon har nyligen startat varumärket Papper och flätor där hon erbjuder workshops i flätning och olika papperstekniker. Där säljer hon också sådant som hon designat, bland annat intrikata smycken i papper.

Och överallt i huset syns spåren av hennes arbete. Sänglamporna har vikta pappersskärmar och så här i juletider hänger pappersstjärnor i alla rum. Tittar man lite närmare ser man att de stora är gjorde av kompostpåsar och de små av kaffefilter.

Granen är också klädd med pappershus som lyses upp av en ljusslinga.

– Jag älskar inredning och att skapa stämningar och det är fantastiskt att kunna göra det i det här huset. Att vi får skapa ett hem tillsammans.

Peter som jobbar med ljus och det audiovisuella i utställningar på bland annat Järnvägsmuseet har också ett stort intresse för både färg och form.

Men då egentligen från en helt annan tidsepok.

– Jag har samlat på designmöbler från 1950-, 60- och 70-talen och bodde i en lägenhet från 1957. Så jag har gått in ganska hårt på den stilen.

Han planerar att smyga in en del av det även här i huset, men tycker också att det är roligt att lära sig uppskatta nya saker.

– Jag håller på och lär mig om jugend och art nouveau och tycker att det är spännande. Jag gillar de dova färgerna och mjuka formspråket och så har jag fått nya möbler att samla på. Det är kul!

Och visst finns det redan lite av Peter här. Hans gitarrer står i salongen liksom en bärbar liten orgel från 1800-talet som han nästan blev tvingad att köpa på en loppis.

– De skulle slänga den så jag köpte fast det inte alls var min stil då.

Nu har den – liksom Ida och Peter – hittat hem i huset som är från 1892. Och redan i sommar kommer den till användning. I början av juni planerar nämligen Ida och Peter att bjuda in sina närmaste till trädgården för att fira.

– Vi ska bära ut den på verandan så min kompis som är musiker får spela på den på vårt bröllop, avslöjar Ida.

Vi är: Ida Gerdemark, 31 år, och Peter Magnusson, 39, katten Elsa och två guldfiskar.

Vi bor: I Dunderbergsgården i Ockelbo som byggdes 1892 och var hem åt familjen Dunderberg. Huset har även varit hem åt konstnären Leif Formgren och världsmästaren Susanne “Tussen” Tjernell-Formgren.

Vi gör: Ida är pappers- och flätkonstnär, driver Papper och flätor och har en podd som heter Sekelskiftessystrar (tillsammans med Maria Stadell). I januari börjar hon också som bildpedagog i Ljusdal. Peter jobbar med ljus och AV till utställningar på museer. Han har sin bas på Järnvägsmuseet i Gävle men jobbar även på Sjöhistoriska, Vasamuseet och Marinmuseum.

Fler bilder från Dunderbergsgården:





arbetarbladet

Related posts

lämna en kommentar