Jenny Wennberg: Var inte en vaccinidiot


“Att tänka fritt är stort men tänka rätt är större.” Jag passerade de där orden flera gånger i veckan när jag var student i Uppsala. De står prydligt inpräntade i universitetshuset ovanför ingången till aulan. Den som en gång yttrade dem var en jurist vid namn Thomas Thorild. Och han hade inte helt fel, trots att orden varit omdiskuterade genom åren.

Vi behöver de där orden i coronapandemin. Faktum är att de vuxit i pandemin till något livsnödvändigt.

Ifrågasättandet är bra, tankens frihet, vi behöver dem båda. Men blir slutsatserna av de fria tankarna tokiga och leder fel, spelar det ingen roll hur fritt vi tänker. Då är vi faktiskt bara idioter.

Lite som ifråga om vaccin.

Antivaccinrörelsen är vår tids riktiga foliehattar. De har onekligen tänkt fritt. Så fritt att deras tankar landat i slutsatser som motbevisas av decennier av evidens och forskning. Som ifråga om mässling. Skälet till att nästan ingen dör i Sverige av mässling idag är inte för att sjukdomen inte är farlig. Det är den. Skälet till att den inte sprids, skadar och dödar är att vi vaccinerat mot mässling i Sverige sedan 70-talet och skapat flockimmunitet som skyddar även de som inte vaccinerat sig. Men den där flockimmuniteten kräver att nästan hela befolkningen faktiskt vaccinerar sig. Det gör också svenskarna fortfarande. Vaccinationsgraden har stadigt legat över 95 procent i Sverige. Vilket också skyddar foliehattarna och de barn de föder som de avstår från att vaccinera.

När vaccinationen mot coronaviruset nu snart drar igång kommer det största hindret av allt att döma inte vara tillgången på vaccin eller regionernas förmåga att organisera vaccinationer. Det kommer istället vara svenskarnas inställning. Och den har så här långt bland hälften av befolkningen varit att det här med coronavaccin är något andra gärna får ta, men inte jag.

Det är, för att uttrycka det milt, knäppt.

Argumenten mot att vaccinera sig är svaga. Svininfluensavaccinet var farligt! skriker någon garanterat nu.

Nej. Det var det inte. Däremot har så här lång 440 fått narkolepsi av vaccinationen 2009. Som jämförelse kan sägas att 60 procent av svenskarna vaccinerade sig mot svininfluensan.

Det är naturligtvis en personlig tragedi för var och en av de 440 unga människor som fick narkolepsi av svininfluencavaccinet. Deras lidande kan inte bagatelliseras. De har skadats för livet av vaccinet. Men det går trots det inte att avfärda coronavaccinet med hänvisning till att 440 individer diagnostiserats med narkolepsi i Sverige. Vad som däremot stämmer är att vissa biverkningar inte går att upptäcka vid de studier som görs före godkännande av vaccin, eftersom det krävs vaccination av ett stort befolkningsunderlag för att upptäcka mycket ovanliga biverkningar. Om sådan finns, vill säga.

Det går inte att i ena meningen säga att myndigheter/regering/politiker inte gjort tillräckligt och gapa om munskydd, för att i nästa mening förkunna att man minsann inte tänker ta något vaccin. Men det gör svenskar helt otvunget. Trots att det inte finns någon som helst logik i det hela.

Rädslan för vaccin är omotiverad. Och argumentationen märklig. Det finns inga garantier för att cancerbehandlingar botar oss heller. Biverkningarna är fruktansvärda och kan för den som överlever bland mycket annat leda till sterilitet. Men trots osäkerheten genomgår vi cancerbehandlingar därför att förutsättningarna att överleva är bättre med dem, än utan dem.

Varför har vi då inte samma tankegångar kring coronavaccinet? Det går inte att hitta något rimligt svar på det. Vi är mitt inne i en pandemi som dödat tusentals svenskar, som kan göra oss svårt sjuka även om vi är unga och leda till döden, som dödar äldre anhöriga, och ändå landar vissa i slutsatsen att det allra bästa man kan göra är att inte vaccinera sig.

Staten kan inte tvinga oss att ta vaccin. Vad vi gör med våra kroppar bestämmer vi själva. Den som struntar i att vaccinera sig och blir svårt sjuk på grund av sitt beslut kommer få vård precis som alla andra. Och den som tar vaccinet och eventuellt blir sjuk av det kommer också att få vård. Skulle det hända har regeringen garanterat ersättning. Vilket också är det enda rimliga. Det går inte att garantera att det finns en ännu oupptäckt biverkning av coronavaccinen. Den osäkerheten är såklart svår att leva med, men precis som det inte går att garantera bot på cancer trots brutala behandlingar, går det inte att garantera att coronavaccinen inte ger allvarliga biverkningar i enskilda fall. Det finns inte heller några som helst garantier för att du inte krockar nästa gång du sätter dig i din bil eller blir påkörd nästa gång du lämnar hemmet. Men vi avstår inte från att sätta oss i bilen eller gå utanför dörren, trots att 174 personer dött i trafiken i år och vi i så fall i enlighet med antivacciinationsrörelsens logik inte borde acceptera den osäkerhet det innebär att röra oss utanför hemmet.

“Att tänka fritt är stort. Att tänka rätt är större.”

Fria tankar som leder till fel beslut är inte något vi har råd med mitt i en pandemi.

Trots det verkar det finnas en hel del svenskar som tänker fritt och tokigt.



arbetarbladet

Related posts

lämna en kommentar