Bra vård kostar i skatt


Sjukvården är ett område i politiken. Den har en egen verksamhets- och ansvarsnivå, regionerna som förr hette landsting.

Denna sjukvård får en del av sina resurser, 12 till 18 procent, från staten. Detta även om regionerna har egen beskattning som ger majoriteten av intäkterna. Och så finns avgifter från patienter, som ger en mindre del.

I coronakrisen som är i en andra våg nu är sjukvården åter satt under press. I nuläget är en hög andel av intensivvårdens platser belagda. De är dock färre per 100 000 invånare än i många andra länder. De var fler för några årtionden sedan.

Ett politiskt vägval ligger bakom utformningen av sjukvården. Det gäller alla delar med omfattningen, organiseringen i hälsocentraler och akutsjukhus, att en regional nivå finns för huvudman och inte en statlig. Än mer kan nämnas.

Andra länder har annan organisering, så sjukvårdens utformning i Sverige kan diskuteras. Att den inte är bättre, vad nu kan läggas i det begreppet, är ett politiskt val. Med mer resurser skulle sjukvården vara bättre. Exempelvis skulle fler platser för intensivvård kunna finnas.

Debatt om sjukvård i Sverige hamnar lätt i den egna regionens sjukvård och utformning, som antal sjukhus, akutmottagningar, BB-avdelningar, köer för olika typer av operationer med mera. Men det går också att es på sjuk- och hälsovård på ett övergripande plan.

Med teknisk och medicinsk utveckling går det att vårda mer, fler, snabbare och bättre. Tillgänglighet på pengar för finansiering sätter gränserna.

Hälsovård i förebyggande syfte kan också ges utöver i senare skede när skada eller sjukdom inträffat. Allmänt kan god kost, motion, att inte röka eller använda tobak och en del annat göras för en god hälsa. Mer specifikt kan personer undersökas för att utröna hälsorisker för dem och åtgärder sättas in för att undvika att sjukdom bryter ut eller förvärras.

Medicintekniska hjälpmedel kan förbättra hälsan. Förbättringar av kroppsliga funktioner finns redan, som operationer av olika slag, och kan ske i större utsträckning.

Med en mängd medicinska och tekniska möjligheter är det åter resurser som sätter gränser för hur många personer som kan omfattas av förbättrad sjuk- och hälsovård. Att förebygga kan förhindra eller fördröja att sjukdomar eller försämrade kroppsliga funktioner uppkommer. Var gränsen ska dras mellan vård av sjukdom för lindring eller tillfrisknande och förebygga sjukdomen kan vara svårt.

Att erbjuda köpstarka personer möjlighet att köpa den vård som ny teknik och mediciner ger finns det aktörer som har ekonomiska motiv att göra. Personer som inte har råd kan då bli utan vårdåtgärder, eller snarare hälsoåtgärder, som förebyggande förbättrar hälsan eller gör att ohälsa kan undvikas helt eller delvis.

Med bättre mediciner kan sjukdomar klaras av lättare av de som har dem. Med fler och oftare utförda undersökningar kan sjukdomar upptäckas i tidigare skeden och behandlas innan de gått så långt att hälsoförbättring blir svår.

Med coronans pandemi har frågor runt sjukvård hamnat mer i centrum. Många funderar mer över den egna hälsan och hälsofrågor i hela samhället.

Det går då inte att komma undan att mer skattepengar behövs för en bättre sjukvård. Fler vårdplatser, mer personal, mer och bättre utrustning, fler undersökningar, kostar helt enkelt mer.

Det går då inte att komma undan att mer skattepengar behövs för en bättre sjukvård. Fler vårdplatser, mer personal, mer och bättre utrustning, fler undersökningar, kostar helt enkelt mer. En bättre organisering av vårdarbetet räcker inte mer än lite grann i det sammanhanget.

Mer pengar till sjukvård kräver mer i skatteuttag där skattekvoten i relation till bnp (brutto national produkten, summan av de producerade varorna och tjänsterna i landet) ökar. En mindre andel av bnp får då gå till privat konsumtion. I andel av bnp går i Sverige cirka elva procent till sjuk- och hälsovård. En halv procentenhet av bnp motsvarar 20 miljarder kronor och vore ett tänkbart förbättrat anslag. En återinförd värnskatt skulle kunna finansiera en tredjedel av det.

Att omfördela bland skattefinansierade utgifter i stat, regioner och kommuner, för mer pengar till sjukvård är inte möjligt annat än marginellt. En rad andra områden behöver också mer resurser, som klimat- och miljöområdet. En del menar av försvaret och polis- samt rättsväsende behöver mer pengar också.

En frisk person har tusen önskningar men en sjuk person har bara en, att bli frisk. Så lyder ett talesätt. Viljan att låta mer skattepengar gå till sjukvård har nog ökat under coronavirusets tid. Politiker måste dock sättas under tryck från väljarna för att det ska röra sig i den riktningen.

För politiker har många intressen att väga mot varandra och kan komma att prioritera andra områden, eller lägre skatter, om inte väljarna utövar ett tryck på dem. Den sjukvård vi har är resultatet av politiska vägval beroende på hur väljarna utövat sitt inflytande i val och på andra sätt.



arbetarbladet

Related posts

lämna en kommentar