Det är ingen mastodontskola föreslagen i skolhusplanen


Replik till Nils Gunnar Kempe (L): “Forskning visar att stora skolor är negativt för studieresultatet”

Jag kan endast beklaga att Nils-Gunnar Kempe inte förstått vad skolhusplanen innehåller för förslag. Det är ingen mastodontskola föreslagen. Det som föreslås i centralorten är totalt nio skolbyggnader i tre olika stadier i närheten av varandra, lågstadiet, mellanstadiet och högstadiet i närheten av varandra. I planen finns förslag på totalt fyra högstadieskolor, Storvik cirka 200 elever, Norrsätra cirka 550, Murgården cirka 450 elever och Björksätra cirka 450 elever.

Storskola gick vi i majoriteten ifrån redan 2017 när Skola 2025 presenterades. Vi tog den oro som framkom på allvar och tryggheten har varit och är en viktig del i arbetet med framtidens skola. Personligen tycker jag att det hade varit spännande att undersöka möjligheten på en central högstadieskola, en nybyggd modern skola som är anpassad till dagens undervisning och framtidens förändringar, men det är en annan diskussion.

Jag skulle vilja hänga mig kvar en stund vid Hatties studie som du refererar till i din text. Den bygger på 800 studier som andra forskare genomfört. Cirka 138 olika faktorer som kan ha betydelse för elevers prestationer analyseras. Det är en så kallad metastudie som har påverkan på många håll, bland annat i Skolverkets publikation ”Vad påverkar resultaten i svensk skola” Hatties ambition är inte att göra en rankinglista över vad som fungerar eller inte. Hatties ambition är att presentera en sammanhållen förklaring på vad som påverkar elevers resultat.

Hattie är rätt hård i sina slutsatser. Han rekommenderar till exempel oss föräldrar att sluta fokusera på om våra barn går i ”rätt” skola eller inte och skolors storlek för att i stället lägga fokus på vad våra barn lär sig i skolan, fråga barnen vad de lärt sig under dagen när de kommer hem från skolan. Han tycker att vi ska sluta lägga skattepengar på för små klasser, han anser att vi ska lägga pengarna på lärares löner i stället.

Jag kan väl inte påstå att jag håller med om alla Hatties slutsatser i sin studie, men det är intressant läsning. Det förekommer kritik från andra forskare, bland annat om att man i studien inte tagit hänsyn till elevers kreativitet och initiativförmåga, att skolframgång endast är baserat på de nationella proven i nian. Det är en medveten strategi av Hattie, studien har inte tagit hänsyn till emotionella förmågor. En slutsats som man kan dra av att läsa olika studier är att det just är olika…

Det du och jag och alla forskare kan vara överens om Kempe, är lärarens betydelse för elevers resultat.

Men! Då måste våra lärare få förutsättningar att klara av sitt uppdrag!

Kerstin Almén, kommunalråd (S)



arbetarbladet

Related posts

lämna en kommentar