Barnens berättelser om förnedringsrånen är bortom allt förstånd


DEBATT. Varje vecka går redaktionen för SVT:s barndrama ”Jobbigt” igenom målgruppsundersökningar som baseras på våra egna intervjuer med barn mellan 10–14 år. Syftet är att leverera relevant innehåll till våra 10–12-åriga tittare i dramaserien som har nära en miljon starter i veckan.  

På senare tid har vi märkt att klivet in i tonårslandet börjar tidigare och på flera olika plan. Genomgående är den otrygghet som många barn, framför allt unga killar, känner i samhället. De beskriver en rädsla för att bli rånade och flera av dem har varit utsatta för rån och hot. Flertalet vi pratar med känner till någon som har blivit utsatt för hot i utomhusmiljö.

Rånas och skräms till tystnad

I Brottsförebyggande rådets nationella trygghetsundersökning för 2020 är trenden tydlig – oron för brottsligheten och däribland personrån har ökat, speciellt bland grabbar mellan 16–19 år. Men våra intervjuer visar att det gäller unga betydligt yngre än så. Barn som varje dag gör riskbedömningar i vardagen.

Vi pratar med unga som byter jacka till en mer sliten variant och tar fram sin äldsta mobil för att kunna gå ut i sitt närområde.

Vi känner en djup oro över att barn i dag inte kan gå till sin närmaste idrottsplats för att spela spontanfotboll utan att riskera att bli rånade och utsatta för hot. Barnens ocensurerade berättelser kan handla om att man blivit rånad av sju maskerade killar en kväll och blivit skrämd till tystnad för att förövarna vet var man bor. Känslan av att anmäler man till polisen så kommer man bli straffad, det hotas om att ens mamma ska bli rövknullad om man anmäler.

Vi träffar 10-åringar som berättar att de blivit boxade i magen på idrottsplatsen av ett äldre killgäng och blivit plockade på sina första mobiler. Vi pratar med barn som fått gå hem i strumplästen eftersom förövarna stulit jacka, skor och mobil.

Sprider förnedringen i sociala medier

Vi får ta del av ungas berättelser om hur denna otrygghet begränsar deras liv. Hur de stannar hemma fastän man allra helst vill gå ut och hänga med sina vänner. Vi pratar med unga som byter jacka till en mer sliten variant och tar fram sin äldsta mobil för att kunna gå ut i sitt närområde. Vi får berättat för oss hur barn hela tiden kollar över axeln om det skulle komma ett gäng som inte verkar vara på väg till idrottsplatsen för att spela fotboll.

Vi får berättat hur barnen blir filmade när rånen sker så att gärningsmännen kan sprida förnedringen på sociala medier. Allt för att kränka offren om och om igen.

Rånen har normaliserats

I FN:s barnkonvention heter det att alla barn har rätt att känna sig trygga, den barnkonvention som nyligen blivit en del av vår svenska lagstiftning. Samtidigt visar barnens berättelser att rån, grova rån och förnedring har normaliserats och blivit en del av deras vardag. 

Hur kan vi i vuxenvärlden acceptera detta? Hur kan vi tillåta att barnen är otrygga och inte kan röra sig öppet och fritt i vårt samhälle? Utan att riskera att bli rånade av ett gäng maskerade och våldsamma killar.

Ett alarmerande samhällsproblem

Vi som arbetar på SVT:s barnredaktion vill med det här inlägget understryka vikten av att verkligen lyssna på barnen och att agera. Vårt arbete med ”Jobbigt” är till för att lyfta fram det som just är jobbigt för unga i dag. De berättelser vi nås av är bortom allt vad som borde ingå i ett vuxenblivande. Därför skriver vi det här.

Det är bråttom att ta barnens utsatthet på allvar och inse att detta är ett alarmerande samhällsproblem. För att säkra trygghet för våra barn och rättssamhället.

Och för att barnen inte ska fyllas av hat när de växer upp, behöver vi i vuxenvärlden agera nu.


Av Anna Alandh

Projektledare SVT Barn

Madeleine Adaktusson

Producent SVT Barn

LÄS MER: Jan Emanuel: Det är regeringens flathet som gör att barnen förnedringsrånas



expressen

Related posts

lämna en kommentar