Politiken måste hänga med om vi vill ha jobben och företagen kvar


Pandemin fortsätter att sätta hård press på svenska företag. Många av de hårdast drabbade företagen kämpar fortfarande för att överleva. Närmare hälften av företagen i Gävleborgs och Uppsalaregionens företagarpanel vittnar om lägre produktions- och försäljningsnivåer idag jämfört med ett halvår sen. I det korta perspektivet gäller det nu att med fortsatt krishantering göra så att företag och jobb kan ta sig igenom pandemin.

I ett längre perspektiv gäller det att dra rätt slutsatser av vad pandemin gör med ekonomin och med företagen. Ekonomin står möjligen still ibland, företagen gör det aldrig.

Krisen driver tvärtom på omställningen. 83 procent av alla företag har ändrat sitt sätt att arbeta. Det är kanske inte så förvånande, vi ser ju alla hur arbetsvardagen förändrats. Men förändringarna går djupare än så. Exempelvis säger sex av tio stora företag att effektiviseringarna i verksamheten under pandemin har varit större än normalt.

När pandemin väl är över kommer ekonomin och företagandet i stort inte vara radikalt annorlunda. Men många företag och arbetsplatser kommer att stå inför en delvis ny verklighet som innebär förändrade kompetenskrav och arbetssätt.

Därför måste både politiken och arbetsmarknadens parter nu ha konkurrenskraft och omställningsförmåga i fokus.

För det första behöver utbildningssystemet fungera bättre. De nya kompetensbehoven ställer ökade krav på hela utbildningssystemet från grundskola till forskning. Vi behöver bland annat en yrkes- och högskoleutbildning som bättre möter näringslivets behov och som därmed gör det lättare att få bra jobb.

För det andra behöver vi ett tidsenligt regelverk på arbetsmarknaden. Det är mot den bakgrunden som Svenskt Näringsliv, PTK, Kommunal och IF Metall kommit överens om hur en modernisering av anställningsskyddet bör se ut. Den överenskommelsen måste nu ligga till grund för lagstiftning.

För det tredje måste näringslivets konkurrenskraft stå i centrum för politiken. Redan före pandemin hade Sverige stora strukturella utmaningar. De riskerar att fördjupas ytterligare. Andra länder vässar nu sin politik för att vara redo när den globala ekonomin tar fart igen. Sverige får inte halka efter.

Pandemin är en unik händelse för vårt samhälle och den kris som den innebär för ekonomin driver förändringar i näringslivet. När ekonomin har avstannat har de allra flesta företag ökat förändringstakten för att anpassa sig till de nya förutsättningarna.

Om den omvandlingsförmågan kombineras med rätt förutsättningar att ta sig igenom pandemin, så kan vi möta framtiden med tillförsikt och hopp. Sverige har starka och internationellt konkurrenskraftiga företag. De har varit grunden för vårt välstånd och de kommer vara avgörande när vi tar oss ur pandemin. Men det kräver goda förutsättningar och en politisk insikt om hur mycket som har förändrats under detta omvälvande år.

Anna-Lena Holmström, regionchef Svenskt Näringsliv i Uppsalaregionen

Lotta Petterson, regionchef Svenskt Näringsliv i Gävleborg



arbetarbladet

Related posts

lämna en kommentar