Kvinnokampen handlade aldrig om att ifrågasätta kunskap


Jag blir inte klok på vad Jenny Wennberg menar i sin ledartext, ”Greta Thunberg har fel”. Wennberg tycks blanda ihop opinionsbildning med kunskap, kryddat med kvinnokamp: ”… kvinnlig rösträtt, för kvinnors rätt att tala, skriva och göra sig hörda, läsa på universitet och forska …”. Kampen som banade vägen för Thunberg.

Wennberg har naturligtvis rätt i detta, men sedan blir det rörigt. Rallarsvingen ”övertro på forskning som en objektiv gren” ger ingen poänggivande träff.

Svensken Svante Arrhenius beskrev 1896 koldioxidens inverkan på klimatsystemet. En okontroversiell kunskap ända tills effekten kopplades till vår livsstil. Då startade dragkampen mellan kunskap och opinionsbildning.

Kvinnokampen, som Wennberg beskriver, handlade aldrig om att ifrågasätta kunskap. Tvärtom handlade den om att Euklides geometri, Newtons mekanik, Leibnitz integraler, Einsteins relativitetsteori även skulle bli kvinnors rättmätiga egendom. Inklusive Arrhenius upptäckt.

Objektivitet och opartiskhet kräver att verkligheten beskrivs utifrån känd kunskap. Thunberg har rätt i sin kritik mot att åsikter, inte minst när det gäller klimat, ofta väger lika tungt som insikter. Observationer från vädertjänster, och vetenskapliga institutioner som NASA är insikter, inte åsikter.

Att DN, genom Greta Thunberg, ägnar en dag åt forskning som objektiv gren är inget att uppröras över. Opinionsbildning om hur den kunskapen ska hanteras kan vi ägna resten av året åt.

Bo Jonsson, S-märkt samhällsdebattör, Sandviken



arbetarbladet

Related posts

lämna en kommentar