När Johan från Gävle förkortade julen – därför är mellandagarna vanliga jobbdagar


Tycker du julen är för kort? Får vi vänta för länge innan den kommer igång och dansas granen ut på tok för tidigt? Då får du skylla på Johan Liljencrants – en prästson från Gävle som var i farten för sådär 250 år sedan. Det var nämligen han som såg till att såväl Tomasdagen den 21 december som Tredjedag jul och Fjärdedag jul ströks som röda dagar ur almanackan.

I november 1772 klubbade riksdagen igenom en lag som innebar att inte mindre än nitton helgdagar försvann ur kalendern samtidigt som ytterligare tre flyttades till närmaste söndag. Liljencrants var alltså inte ensam om beslutet men han anses ha varit den drivande kraften bakom den drastiska reformen.

Som Gustav III:s rådgivare i ekonomiska frågor bekymrade han sig över att landets arbetskraft gick och slog dank alldeles för ofta, och insåg att det knappast var av religiösa skäl som allmogen så ivrigt firade bortglömda helgon som hängt med sedan svenskarna var katoliker.

Vid den här tiden – och faktiskt ända fram till 1972 – hade Vetenskapsakademien ensamrätt att ge ut svenska almanackor och i ett par flammande tal till ledamöterna krävde Johan Liljencrants att de ”öfwerflödiga helgdagarne” skulle förvandlas till svarta arbetsdagar. Och eftersom lagen trädde i kraft med omedelbar verkan har vi sedan 1772 fått arbeta 21, 27 och 28 december.

Varken kyrkan eller allmogen jublade över reformen. Och inte blev väl kungen och hans ekonomiske rådgivare mer populära när de några år senare bestämde att staten skulle ha monopol på all brännvinstillverkning.

Liljencrants tänkte sig att snart sagt varenda socken skulle ha ett eget litet bränneri och att allt som producerades där skulle redovisas till Kronan och beläggas med skatt. Nu blev det istället så att omkring femtio statliga brännvinsfabriker byggdes, bland annat det i Strömsbro som står kvar ännu i våra dagar.

Men kronobrännerierna blev aldrig någon succé och det dröjde inte länge förrän bönderna återigen började tillverka sin egen sprit. Idén om skatt på alkohol levde dock vidare så även när det gäller priset på glöggen och snapsen till julbordet har Johan Liljencrants haft ett finger med i spelet.

Denna kreativa människa föddes i prästgården i Gävle 1730 och hette Westerman tills han vid 38 års ålder adlades av Gustav III. Fadern var kyrkoherde i Heliga Trefaldighet men hade dessförinnan varit fältpräst i Karl XII:s arme och därefter suttit som krigsfånge i Ryssland i hela tretton år.

Det år han fyllde fjorton skrevs Johan in som lärjunge i det vi i dag kallar Vasaskolan och fyra år senare fortsatte han sina studier vid universitetet i Uppsala. Han hade lätt för språk och lärde sig snart engelska, tyska och franska. Men han var ännu mer intresserad av det som kallades ”den allmänna hushållningen”, alltså nationalekonomi.

Både språkkunskaperna och hans insikter i ekonomiska frågor kom väl till pass när Johan Westerman som ung notarie reste runt i Europa och studerade hur andra länder ordnat det med sina finanser. Han besökte Frankrike, Italien och England men det var framförallt i Holland som han fick nya idéer om hur den svenska finanspolitiken borde organiseras. Vid hemkomsten 1760 föreslog han bland annat att vi skulle införa en generösare religionsfrihet ”till allehanda förmögne judars och andre fremlingars inlockande till Sverige”.

Det här var en orolig tid i Sveriges historia. I augusti 1772 genomförde Gustav III en kupp som gjorde honom själv till näst intill envåldshärskare. Liljencrants fick i uppdrag att sanera de bedrövliga statsfinanserna och kom i praktiken att fungerade som landets finansminister.

Precis som sina efterträdare insåg han att speldjävulen är en bra bundsförvant när man vill få medborgarna att frivilligt lämna ifrån sig sina surt förvärvade slantar. Så 1772 startade han Kungliga Nummerlotteriet som var en föregångare till vår tids Svenska Spel.

Johan Liljencrants dog 1815 i Stockholm, nära 85 år gammal. Han var gift två gånger och far till sju barn.

Ulf Ivar Nilsson



arbetarbladet

Related posts

lämna en kommentar