Många hinder på vägen mot bostäder på Näringen


Förberedelserna för att förvandla Näringen, från Galvanområdet till hamnleden utefter travbanan, till ett område med 6 000 bostäder är i full gång. Föroreningar, översvämningsrisker, mark- och vattenförhållanden sätts under lupp. I början av nästa år ska en förstudie som beskriver förutsättningar och ger rekommendationer för kommande steg vara klar.

– Vi kommer i första hand att föreslå fördjupad utredning av två risker som vi vill titta närmare på, den äldre deponin öster om Strömsbrovägen, mitt i området, och riskerna för föroreningsspridning till grundvattentäkten, säger Lena Thyberg, miljöutredare på Gävle kommun, som arbetat med föroreningssituationen.

Hon säger att riskerna finns även i dag för befintlig bebyggelse och markanvändning och behöver hanteras oberoende av en omvandling av området.

Vi ses i det sydöstra hörnet av Näringen, där Galvan tidigare låg. Den här delen av området står först på tur för bostäder. Enligt Daniel Andersson är den mindre komplicerad att utveckla, kommunen äger marken, som är obebyggd, och det finns en tydlig koppling till Gävle strand.

Företagare på Näringen har varit oroade av planerna för Näringen. Kommunen har erbjudit Ersbo och Tolvfors, men än är det inte klart när och vart flyttlassen går.

Staten har åtagit sig i ett avtal med Gävle kommun, kopplat till projektet, att investera runt tio miljarder i Ostkustbanan, en ny station vid sjukhuset, järnvägslinjen Bergslagsbanan, en ny trafikplats vid Gävle norra och flytt av bangården.

Föroreningar som zink har åtgärdats för nuvarande markanvändning i samband med att Galvan revs, men föroreningar är en sak som exploateringen, både här och på resten av området, behöver ta hänsyn till, särskilt vid omvandling till bostadsmark.

Andra faktorer är översvämningsrisker från fler skyfall och höjda havsnivåer, kulturlämningar, dricksvattentäkten och de på sina håll ostadiga markförhållandena.

Marken i stora delar av området består av sättningskänslig lera, silt som är känsligt för vatten och tjäle samt fyllnadsmassor. Det innebär att man behöver en stabil grundläggning för det som byggs, till exempel pålning eller grundförstärkning, för att inte riskera att marken under husen rör sig och det blir sättningar. Samtidigt kan djup grundläggning inte ske på ett sätt som orsakar att föroreningar sprider sig i mark och grundvatten.

Under året har flera studier av området blivit klara och kommunen väntar fortfarande på en om vattenförhållandena i marken. Gävles dricksvattentäkt ligger i den norra delen av området och behöver skyddas. Även Testeboåns utlopp, som är Natura 2000-område, ska värnas.

Den senaste studien att bli klar är en sammanställning av de undersökningar av föroreningar som är gjorda sedan tidigare i området.

Mer undersökningar av hela Näringen behövs dock för att få en samlad helhetsbild av vilka föroreningar som finns och hur de kan åtgärdas. Det handlar både om att göra marken giftfri nog att bygga på och att förhindra att föroreningar läcker ut i grundvattnet, vattendrag och Östersjön.

Bildextra: Här demoleras Gävle Galvan

Kostnaderna för undersökning och sanering kan bli stora. Enligt Lena Thyberg är omfattningen svår att bedöma så här tidigt, innan hela föroreningsläget är utrett. Utredningen har gjort en grov skattning i ett intervall på allt från ett par till flera hundra miljoner kronor för undersökningarna. Åtgärderna uppskattas i lika grova drag ligga på mellan ett par miljoner kronor till flera miljarder. För Galvanområdet är undersökningen uppskattad till knappt åtta miljoner kronor och saneringen till 450 miljoner kronor.

Daniel Andersson säger att det ställs större krav på sanering av bostadsmark än på mark som används för andra ändamål. Är behovet av sanering större behöver omvandlingen ha höga ambitioner och ett bra läge för att locka fastighetsutvecklingsbolag att vilja vara med.

– Vi vet inte än var inom området som det kan bli bostäder, säger Lena Thyberg.

De ser en möjlighet till en omvandling med både bostäder och verksamheter blandat.

Ambitionen är att kunna sätta spaden i marken i Galvanområdet om fem år.

– Vi har satt som mål för den första etappen en byggstart 2025 och inflyttningen 2028, men det är en tajt tidsplan, säger Daniel Andersson.

Svårigheterna till trots ser han och Lena Thyberg byggplanerna för Näringen, med avtalet med staten i botten, som en möjlighet.



arbetarbladet

Related posts

lämna en kommentar