Kulturskolan kan bli åtta gånger dyrare – V sågar förslaget: “Uträkningen bevisar ingenting”


För 50 kronor per termin har ungdomar i Hofors kommun fått vara med på alla aktiviteter, som ordnas av Entré ungdom på kulturskolan och fritidsgården. Efter årsskiftet föreslås avgiften höjas till som mest 400 kronor per termin.

– Vi har velat få en likvärdighet mellan olika fritidsintressen. Det kostar ju pengar att gå på bio, spela hockey, rida och så vidare. Kulturskolan är en lärarledd verksamhet med tillgång till instrument, och det kan vara rimligt att ta ut en avgift för det, säger Daniel Johansson, ordförande i barn- och utbildningsnämnden för Socialdemokraterna.

Han fortsätter:

– Det är bara kulturskolan det gäller. Det finns inget förslag om förändring på fritidsgården.

LÄS MER: Sparkrav på Entré ungdom – tonåringar oroliga för fritidsgårdens framtid: “Alternativen är dåliga”

Förslaget sågas av Vänsterpartiet. Samuel Gonzalez Westling (V), ledamot i kommunstyrelsen, tycker att det behöver utredas mer.

– Jag förstår inte logiken i uträkningarna, och ställde frågor om dem i kommunstyrelsens arbetsutskott. De försökte förklara, men jag fick inget svar på hur de räknat, säger han.

2011-2014 fanns ett system med olika avgifter beroende på vilka aktiviteter barnen deltog i. Att gå kurser hos kulturskolan kostade 900 kronor per år.

Sedan 2015 kostar det 100 kronor per barn och år, oavsett vilka aktiviteter barnet deltar i.

Siffrorna har använts för att räkna ut hur avgiften påverkar antalet deltagare.

– Det verkar nästan som att de påstår att alla som gick på Entré ungdom de första fyra åren betalade 900 kronor per år. Det låter osannolikt att ingen valde de lägre avgifterna, säger Samuel Gonzalez Westling (V) och fortsätter:

– Uträkningen bevisar ingenting om hur avgiften påverkar deltagarantalet. Jämförelsen är för dåligt gjord och de har inte tagit hänsyn till hur förändringar i verksamheten har påverkat antalet deltagare.

Enligt Daniel Johansson (S) ska siffrorna bara visa antalet deltagare som betalade den högsta avgiften på 900 kronor.

– Det är alltså antalet deltagare i kulturskolan det gäller. Jag ville se hur avgiften påverkade, och det verkar inte göra så stor skillnad. Sedan har det inte varit exakt samma verksamhet hela tiden. Man skulle säkert kunna gå djupare in på varför deltagarantalet har varierat, säger han.

Enligt förslaget avgifterna ge intäkter på 100 000 till 150 000 kronor om året, pengar som skulle användas i kulturskolans verksamhet.

Samuel Gonzalez Westling vill också se mer utredning om hur avgifterna kan påverka barnen i Hofors och Torsåker. Daniel Johansson menar att barnperspektivet har vägts in.

– Det finns dels i att det ska finnas en tillgång på kultur- och fritidsaktiviteter. Vi har också haft en dialog med EU-rådet och träffat dem vid två tillfällen. Då dök bland annat funderingen upp om vad som händer om man har många syskon, och vi har arbetat in syskonrabatten, säger han.

Det tycker Samuel Gonzalez Westling inte är tillräckligt.

– Man borde till exempel väga in barnfattigdomen i kommunen. Avgiften på 100 kronor per år skulle ett barn rent teoretiskt kunna betala själv. 450 kronor per termin är en helt annan sak. Det borde också ha utretts hur jämställdheten och integrationen i kommunen kan påverkas, säger han.

LÄS MER: Entré ungdom till högstbjudande – så ska Hofors fritidsgård drivas i framtiden

Avgifternas konsekvenser på jämställdheten i kommunen har inte utretts.

– Nej, vi har inte gjort någon jämställdhetsutredning. Ytterst handlar det här om politik. Vi bedömer att avgiftsnivåerna i förslaget är rimliga för att ha tillgång till kulturskolan. Sedan finns det olika politiska inriktningar, säger Daniel Johansson.

Förslaget om de höjda avgifterna tas upp i kommunstyrelsen 24 november.



arbetarbladet

Related posts

lämna en kommentar