Folkhälsomyndigheten vilseleder om smittorisken för lärare


DEBATT. I Folkhälsomyndighetens nya rapport konstateras lärare inte ha större risk att drabbas av covid-19 än andra yrken. Samma slutsats drogs i en tidigare rapport, i våras. Den har bland annat kritiserats för att underskatta lärarnas risker och inte ägna tillräcklig uppmärksamhet åt farorna med att klassrumsundervisa tonåringar. 

Flera brister återkommer tyvärr i den nya rapporten. Allvarligast är att högstadielärare inte studeras enskilt. Som myndigheten påpekat är smittsamheten större bland tonåringar än bland yngre barn. I våras var högstadielärare dessutom oftare smittade än låg- och mellanstadielärare. Professorerna Jonas Vlachos och Helena Svaleryd har kunnat konstatera detta, när de jämfört egna analyser med myndighetens. 

Det högre risktalet döljs

När Folkhälsomyndigheten återigen studerar grundskollärare som en enda grupp blir resultaten därför missvisande. Det högre risktalet för högstadielärare döljs, eftersom det slås samman med de lägre talen för låg- och mellanstadielärare. Uppgifter om undervisningsnivå finns i datan som används, och de tiotusentals högstadielärarna är tillräckligt många för statistisk analys (Sveriges 2 500 studievägledare analyseras för övrigt som en egen grupp). Att särredovisa högstadielärarna hade alltså varit fullt möjligt.

Lärarna, och deras anhöriga, förtjänar mer tillförlitliga riskbedömningar från Folkhälsomyndigheten.

Rapporten är problematisk på fler sätt. Bland annat har yrken utan smittfall tagits bort. När lärarna jämförs med övriga yrken underskattas därmed de förras risk per automatik. 

Dessutom borde det justeras för betydligt fler sociodemografiska faktorer. Ålder och kön tas nu hänsyn till. Dessa faktorer är dock inte självklart de enda viktiga. Exempelvis urskiljer sig lärare genom sin utbildning. När hänsyn inte tas till en sådan faktor kan risktalen återigen bli missvisande. 

En annan studie ger betydligt mörkare bild

Vlachos och Svaleryds studie, skriven tillsammans med Edvin Hertegård, baseras på samma data som Folkhälsomyndighetens förra rapport. Samtliga här nämnda problem hanteras däremot föredömligt. Vi sätter därför betydligt större tilltro till forskarnas slutsats: att högstadielärare i våras var det sjunde mest utsatta av över 120 yrken, med dubbelt så stor smittrisk som ett genomsnittligt arbete (hälso- och sjukvårdsyrken ingick inte; ej heller i Folkhälsomyndighetens rapporter).

Gymnasielärare är antagligen ännu mer utsatta, eftersom ungas smittsamhet tycks öka med åldern. Vlachos och hans medförfattare hade endast information om den för gymnasiet digitala våren. 

Anmärkningsvärda siffror

Folkhälsomyndighetens nya data täcker emellertid nästan halva höstterminen. Enligt myndighetens rapport var antalet smittade gymnasielärare 48 procent högre 1 juli–19 oktober då de hade klassrumsundervisning (och sommarlov, då få sannolikt smittades), än 13 mars–30 juni då de i huvudsak hade digital undervisning (177 resp. 120 fall). För grundskollärarna, som hela tiden hade klassrumsundervisning, var ökningen bara 6 procent (640 resp. 602 fall). Dessa anmärkningsvärda siffror lämnas okommenterade. 

Grundligare analyser krävs rörande gymnasielärarnas risker. Olyckligtvis utnyttjar myndigheten inte alls de möjligheter datan erbjuder. 

Lärarna förtjänar bättre

Sammantaget har den nya rapporten liknande brister som den förra. Riskerna med att klassrumsundervisa tonåringar underskattas därför, på nytt. Lärarna, och deras anhöriga, förtjänar mer tillförlitliga riskbedömningar från myndighetens sida.

 

Av Per Adman

Docent, statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet

Jonas Larsson Taghizadeh

Forskare, statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet

LÄS MER: Mörkertalet för coronasmittade barn är enormt – trojanska hästar i spridningen
LÄS MER: Stäng Systembolaget och låt folk dricka på krogen
LÄS MER: Äldrevården är en falsk förklaring till dödstalen



expressen

Related posts

lämna en kommentar