Johan Stark om uttalandet: ”Jag kallades för rasist”


I ett uppmärksammat reportage i SportExpressen nyligen berättade bland andra förre elitspelaren Kristofer Ottosson om hur han som ungdomsledare blivit utskälld av föräldrar.

Andra ledare berättade om hetsen inom ungdomshockeyn, med föräldrar som tvingar sina barn att byta lag flera gånger, som skäller på ledare och sågar andras barn på sociala medier.

En NHL-scout berättade om ett ödesdigert möte för en ung svensk talang.

– Vi tyckte om den spelaren. Men tyvärr var hans pappa värsta skräckexemplet på hur en förälder inte ska vara. Vi valde bort den spelaren – på grund av hans pappa.

”Jag blev ledsen, men inte förvånad”

Bara i Stockholm har 300 barn bytt lag inför den här säsongen för att deras föräldrar vill se dem i ”bättre lag med bättre lagkompisar”.

Johan Stark har tagit över som generalsekreterare vid Svenska ishockeyförbundet.

Hur reagerade du på reportaget?

–  Jag blev ledsen, men inte förvånad. Sen är det väldigt bra att du skriver om detta, säger 47-åringen från Ockelbo.

Johan Stark har ett förflutet som elitspelare och ledare i basket, han har varit klubbdirektör i Brynäs och generalsekreterare i basketförbundet – innan han tog över Tommy Boustedts jobb på förbundet.

Johan Stark brinner för ledarskap och lockades av utmaningen att vara med och förändra svensk hockey.

– Att få ihop grupper och få alla att må bra – det finns inget roligare. Sverige är en världsmakt inom hockeyn och har en verksamhet av absolut världsklass. Men det är viktigt att skapa insikter och att ha diskussioner och debatter. Det är så man utvecklas. 

Blev anklagad för att vara rasist

Han är chef över 51 anställda och säger att han är positivt överraskad över stämningen på kontoret. Han fick annars en tuff start på nya jobbet då han i en intervju pratade om ”vita killar på isen och vita herrar på läktaren, i kanske för hög grad om man vill bli bredare, ännu starkare och ännu större som idrott”. 

Ett uttalande som misstolkades och väckte vrede.

– Jag kallades rasist, PK-hora och uppmanades att flytta till Afrika. Jag hade kunnat uttrycka mig bättre, men jag menar naturligtvis inte att utesluta några. Däremot kan svensk hockey växa och må ännu bättre om vi får in fler tjejer och kvinnor och fler utövare med utländsk bakgrund. Jag vill att de som sitter på läktarna ska få ännu mer kompisar. 

Han medger att han blev förvånad över kritiken.

– Det här borde ligga i allas intresse. Jag vill förstås ha ännu fler som spelar hockey och engagerar sig i sporten. Det är klart att vi vill bredda intresset. Vi måste kunna ha flera tankar i huvudet samtidigt. I dag har vi 70 000 spelare, tänk om vi kom upp i 150 000 spelare. Vad händer då? Visst, då behöver vi fler ishallar, men då blir det också mer tryck på politikerna att bygga fler ishallar. 

”Det blir en missriktad kärlek”

Lika engagerad är han i ungdomshockeyn och behovet av en sundare miljö för barn- och ungdomar.

– Majoriteten av alla föräldrar är fantastiska. Sedan vet jag inte om jag vill kalla det hets, det handlar mera om stress. Det är föräldrar som vill det bästa för sina barn, men det blir en missriktad kärlek, det blir fel.

Hur kan det förändras?

– Problemet är de föräldrar som saknar insikt. Som inte kan hantera sina barns motgångar. Och som i många fall tror att det är lättare än vad det är att lyckas som hockeyspelare. 

Som klubbdirektör i Brynäs mötte han själv föräldrar som ville ha sina barn i ”bättre lag” och som kritiserade tränare och sina barns lagkompisar.  

– Det jag hör från hockey-Sverige nu är att pandemin är fruktansvärd, men att det på vissa håll är bra att föräldrarna inte får vara inne i arenorna. 

Johan Stark har i över 30 år jobbat med barn och ungdomar inom idrott, han har tre egna barn som spelat på olika nivåer, en av dem i landslaget. Han har sett alla sidor. Upplevt alla typer av föräldrar.

– Jag minns Brynäs NHL-spelare och deras föräldrar, det var inga som hade pushat och stressat sina barn. De flesta som blir allra bäst har föräldrar som stöttar och lämnar över ledarskapet åt ledarna. 

Han betonar att ”förväntningar och drömmar” ska komma från barnen själva – inte deras föräldrar. 

– Bland de föräldrar som stressar mest är det också sällan de själva har bakgrund som elitspelare, så jag upprepar mig: de här handlar om föräldrar som behöver mer insikt och kunskap. 

”Vi måste diskutera TV-puckens framtid”

TV-pucken kritiseras av många för att det är en del av utslagningen till hockeygymnasier och en ålder då många slutar spela ishockey.

Borde TV-pucken läggas ner?

Eller spelas senare, då intagningen till hockeygymnasierna är klar?

Johan Stark utesluter ingenting.

– Jag har ställt samma frågor som du och detta måste vi verkligen prata om. Det är ett väldigt fokus på TV-pucken och det får en enorm uppmärksamhet. Men är det TV-pucken det är fel på eller vissa föräldrars beteende?

I en intervju med DN nyligen uttryckte också Johan Stark förvåning över den starka kritiken mot att individuella priser tagits bort i TV-pucken. 

– Vi ska inte blåsa upp 15-åringar till halvgudar och sätta ännu mer press på dem, sa Johan Stark till DN.

Han utvecklar det:

– Vi vet att vissa av dessa pristagare har haft det jobbigt efteråt. Jag blev jätteförvånad över alla reaktioner. Vem spelar hockey för att vinna individuella priser? Hockey är en lagsport. Dessa unga spelare har redan press på sig. Vi behöver inte lägga på ännu mer. Vi kan spela TV-pucken för att vinna, men vi behöver inga individuella priser. Vi måste kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt. 

Han blir nästan upprörd när han pratar om detta.

– Vad har dessa kritiker för bakgrund? Jag har jobbat med talangutveckling i över 30 år. Jag har sett alla delar. Vi måste göra det som är bäst för barnen. 

Superstjärnan petades som 15-åring 

Han berättar om basketstjärnan Jonas Jerebko, som senare spelade flera år i NBA och bland annat en final med superlaget Golden State Warriors.

– När Jonas var 15 år blev han inte uttagen till regionlaget. Du kan aldrig veta vad som kommer att hända med någon som är 15 år, säger Johan.

Johan Stark påpekar också att barnkonventionen är lag i Sverige, idrottsrörelsen ska ta hand om alla barn som vill hålla på med idrott, selekteringen ska inte börja för tidigt.

 – När man fyller 15 och börjar gymnasiet blir det naturligt med selektering även inom idrotten. Men sedan är det glädjen till idrotten som hela tiden måste vara grunden. 

Han vill ha fler diskussioner om resultat för barn och ungdomar.

– Det är inte borta på grund av att barn inte kan hantera det, det är föräldrar och några ledare som har ställt till det. Det är inte fult att tävla. Det är kul att tävla. Grundtanken i idrott är att man vinner och förlorar och att det är något man måste lära sig.  

Han vill att ungdomsledare ska vara fredade från stressade föräldrar som ställer orimliga krav och han vill inte se barn byta klubb för att komma till ”bättre lag”. För mycket klubbyten kan slå sönder flera lag och drabba flera enskilda spelare

– Varför håller man på med sin idrott – för att man älskar det? Så ska det vara. Och om man älskar det så kommer man träna mycket och bli bättre på det. 

Vad gör dig optimistisk för framtiden?

– Som jag sagt, majoriteten av föräldrar är bra. Svensk hockey har fantastiska ledare. Sedan handlar detta inte om att skuldbelägga någon, utan om att skapa insikter. Vi ska diskutera saker, vi ska vara sakliga, inte kalla varandra för idioter, utan lyssna och ge varandra insikter, 

– Det är så svensk hockey blir ännu bättre.

 

LÄS MER: ”Hans pappa var det värsta skräckexemplet”



expressen

Related posts

lämna en kommentar