Augusta National hål för hål


Året är 2020 och Augusta National Golf Club i Georgia står åter värd för US Masters.
Jag fick chansen att spela banan 2016 och för att du ska kunna maximera årets Mastersupplevelse framför TV:n guidar jag nedan dig igenom banans 18 hål, och berättar både vart du ska slå och vad du ska hålla dig borta ifrån…
Här avgörs US Masters.

Hål 1 – Tea Olive

Par: 4
Längd: 407 m
Kommentar: Ett långt och tufft öppningshål uppför backen och in till en av banans mest komplexa och svåra greener. För den nervöse kommer out of bounds kommer ganska tight på högersidan. De långtslående når över fairwaybunkern. Vågar du inte utmana den väntar ett långt inspel.
Detta är ett hål som kan förstöra en tävling innan den ens hunnit börja…
Så gick det för mig: Två gubbar iklädd gröna kavajer stod väldigt nära och jag fick inte riktigt plats att göra min provsving. Jag vågade inte be dem flytta på sig och fick se mitt utslag segla in på nians fairway (till vänster). Mirakulöst lyckades jag trots allt rädda ett par därifrån.
Tips från coachen: Titta noga efter vart på green flaggan står och spela taktiskt utifrån det. Runt denna green finns både puttar och chippar som är fullständigt omöjliga.

LÄS MER: Här hittar du alla texter om US Masters

Hål 2 – Pink Dogwood

Par: 5
Längd:
  526
Kommentar: En relativt lätt par femma som majoriteten av spelarna kan nå på två slag – ett riktigt birdiehål. Dock är det lätt att bli lurad att ta en för snäv linje från tee – vilket både kan leda till att man blir blockerad av träden och rent utav ett skogsbesök. Greenen är läckert designad och tenderar att föra bollen från vänster till höger halva.
Så gick det för mig: Par. Jag gick lite för tight med utslaget på vänstersidan och var tvungen att slå fram mig. Caddien sa till mig att landa inspelet mitt på green och efter att bollen åkt labyrint i vad som kändes för evigt stannade den ganska nära hål. Putten smet precis förbi. Par.
Tips från coachen: Om du inte kan nå på två slag gäller det att du planerar din lay up. En pinne till vänster går att attackera åt från högersidan och tvärt om. På söndagen kommer pinnen att stå längst ut till höger – då är det inte heller fel att ligga i höger greenbunker, eftersom green lutar mot dig.

Hål 3 – Flowering Peach

Par: 4
Längd:
  320
Kommentar: En kort par fyra som inte ska tas för att vara enkel då greenen både är grund och undulerad. Här kan man med fördel lägga sig en bit bak för att få ett bekvämt avstånd för inspelet – det gäller nämligen att ha spinkontroll. Är du för nära green är det väldigt svårt att få bollen att stanna.
Så gick det för mig: Jag slog drive och efter ett lite för långt utslag hade jag ett nästan omöjligt slag över vänster greenbunker. Bogey.
Tips från coachen: Slå utslaget till en plats där du har ett fullt andraslag in.

LÄS MER: Fem frågetecken som kräver svar inför Masters

Hål 4 – Flowering Crab Apple

Par: 3
Längd:
 220 m
Kommentar: Mycket möjligt att detta är banans svåraste par 3-hål. Här har jag sett proffsen både veva med järnfyror, järntreor och hybrider.
Så gick det för mig: Bra utslag till mitt på green. Par.
Tips från Coachen: Precis som de flesta av Dr Alister Mackenzies greener är även denna uppdelad i flera platåer. Generellt sett vill du vara kort flaggan. Lång/höger är hopplöst. Högra bunkern är helt okej.

Hål 5 – Magnolia 

Par: 4
Längd:
  416
Kommentar: Det ser inte ut att vara fullt så mycket dogleg som det faktiskt är. Vågar man ta sig an bunkrarna blir fairway mindre än hälften så bred. Det kortare inspelet kan dock vara värd chansningen, greenen är nämligen riktigt knepig och det gäller att komma ganska nära.
Så gick det för mig: En lång birdieputt slutade med bogey, en bogey som jag faktiskt fick rädda med en ganska lång putt.
Tips från coachen: Sikta mer höger än du tror, det mesta sluttar vänster.

LÄS MER: Inför Masters – Stenson tror på DeChambeau

Hål 6 – Juniper

Par: 3
Längd:
  165
Kommentar: En cool par trea som är mycket mer nedför än vad de ser ut som på tv.
Så gick det för mig: Bunkerbesök och bogey.
Tips från coachen: Undvik att vara lång. Därifrån är det som att spela nedför Mount Everest.

Hål 7 – Pampas

Par: 4
Längd:
  411 m
Kommentar: Ett hål som spelas ganska rejält uppför. Även green lutar emot dig, så här gäller det först att ha kontroll på sin spin och sedan att inte putta av green – vilket jag har sett mer än en proffsspelare göra.
Så gick det för mig: Både fairwayträff och greenträff. Tack vare caddien puttade jag åt en helt annan riktning än var koppen stod och lyckades tvåknacka för par.
Tips från coachen: Green lutar radikalt mot dig, få din boll att stanna mellan dig och flaggan.

Hål 8 – Yellow Jasmine

Par: 5
Längd:
 521 m
Kommentar: En parfemma som spelas ganska rejält uppför, men som kan nås med två bra smällar. Dock måste du ta fairwaybunkern i spel för att ge dig själv chansen. Andraslaget måste också skruvas från höger till vänster för att träffa green.
Så gick det för mig: Uppe och högg runt green på två slag, men birdieputten slank bredvid.
Tips från coachen: Missar du vänster är du till råttorna (om det nu finns sådana i Augusta…).

LÄS MER: Couples om Augusta i november

Hål 9 – Carolina Cherry

Längd:  421 m
Kommentar: Ett utslag som spelas brant nedför följs upp med ett inspel som brant spelas uppför. Greenen är uppdelad i två platåer och en putt nedför resulterar inte sällan i att din boll stannar både 40 och 50 meter tillbaka på fairway.
Så gick det för mig: Inspelet stannade precis där det inte fick stanna. Lång. Mitt tredjeslag slogs sedan från 50 meter och efteråt skrev jag ned sex slag i scorekortet.
Tips från coachen: Håll utslaget till höger och undvik sedan att slå förbi flaggan.

Hål 10 – Camellia

Par: 4
Längd:
 453 m
Kommentar: Ett hål som en gång i tiden var en par femma och starthål, men som nu är par fyra och nummer tio. Metrarna ljuger en aning, då hålet spelas kraftigt nedför spelas det inte riktigt 453. Viktigast är dock att kunna sätta vänsterskruv på utslaget, på så vis kan du utnyttja hålets konturer och ge dig själv ett betydligt kortare inspel.
Så gick det för mig: Högerskruv på utslaget gjorde att min boll stannade i samma region där Bubba Watson låg när han slog det ikoniska slag som så småningom ledde till segern 2012. Jag lyckades inte hooka mitt inspel upp på green, men klarade mig trots allt med en bogey.
Tips från coachen: Du har skruvat utslaget från höger till vänster. Precis som fairway så lutar det mesta vid green från höger till vänster. Ta hänsyn till det när du inleder vad som jag anser är de bästa sista nio hålen som tävlingsgolfen har att erbjuda.

Hål 11 – White Dogwood

Längd:  462 m
Kommentar: Ett riktigt monster till par fyra inleder Amen corner. Smalt från tee och dessutom gäller det att slå långt för att inte ge sig själv ett helt orimligt slag in till green. Vågar man inte chansa är det inte fel med en chip från greenens högerkant. Ett av banans svåraste hål.
Så gick det för mig: Par efter en riktig klocka till drive och ett fint inspel. Nära dagens första birdie.
Tips från coachen: Sikta på högerkant green och hoppas på att konturerna för bollen mot hål.

Hål 12 – Golden Bell

Par: 3
Längd:
  142 m
Kommentar: Världens mest kända par tre-hål har skördat många offer.
Så gick det för mig: Träffade green men var långt ifrån flaggan. Putt från vänsterkant till högerkant och bogeyn kom som ett brev på posten.
Tips från coachen: Här är vinden svårbedömd. Sikta mitt på green.

LÄS MER: Annorlunda tider på Augusta – Tiger tvingas skrota taktiken

Hål 13 – Azalea

Längd: 466
Kommentar: Par femma där en vänsterskruv spelar dig i händerna. Den gör nämligen att du kan rida banans undulering och få ett kort inspel över bäcken. Här görs både birdies och eagles, men här sker också fruktansvärda olyckor.
Så gick det för mig: Birdie på andrabollen efter att ha skickat ut förstaserven i skogen. Bogey.
Tips från coachen: På en bana som Augusta är det viktigt att kunna skruva bollen i båda riktningar. Kan du inte det på 13:e så har du inte mycket att hämta.

Hål 14 – Chinese Fir

Längd: 402 m
Kommentar: Ett hål som sticker ut för att fairway lutar ganska kraftigt från vänster till höger, och som inte har en enda bunker.
Så gick det för mig: Bra utslag längs med högersidan bäddade för paret.
Tips från coachen: Inga greenbunkrar, men en galet tuff puttningsyta. Först har vi en rygg som löper vågrätt över green, och sedan även vad som känns som ett litet berg mitt på. Berget kan man använda för att få bollen att rulla mot hål – men är du på fel sida får du det jobbigt…

Hål 15 – Firethorn

Längd: 485 m
Kommentar: En underbar par femma som bjudit på mycket dramatik genom åren. En bra drive gör att du kan gå för green med andraslaget, dock tar du vatten både innan och bakom green i spel.
Så gick det för mig: Tyvärr missade jag utslaget lite höger och kunde inte gå för green på två. Jag fick nöja mig med par.
Tips från coachen: Visst om du har ett kort järn… Men generell regel; gå inte för green om inte din boll ligger perfekt. Du behöver bollträff för att få den att stanna.

Hål 16 – Redbud

Längd:  155 m
Kommentar: Här sänkte Tiger sin klassiska chip när han vann 2005. Här kändes det också som han stängde Masters med ett majestätiskt utslag i fjol. Men det är inte bara Tiger. På det 16:e hålet görs det hole-in-ones nästan varje år och det är verkligen ett hål som ofta bjuder på sagolika scener.
Så gick det för mig: Ett bra utslag lämnade mig en birdieputt på två meter, dock var den nedför och med kraftigt fall. Par.
Tips från coachen: Sikta höger om flaggan och låt greenens konturer ta hand om bollen.

LÄS MER: Masterskrönika – Tiger gav oss ett minne för livet

Hål 17 – Nandina

Längd:  402
Kommentar: Ett klassiskt hål som en gång i tiden (och även på bilden) spelades mer som ett dogleg. Då fanns det nämligen ett stort träd på vänsterkanten som efter president Eisenhower döpts till Ike’s tree. Eisenhower som var vänsterspelare tenderade nämligen att slica och träffade allt som oftast trädet… I dag är hålet i stort sett spikrakt.
Så gick det för mig: Ike’s träd är borta sedan några år tillbaka. Därmed kunde inget stoppa min slice och jag lyckades göra par…
Tips från coachen: Ray´s creek (vid hål 11 och 12) ligger bakom greenens högra hörn. Det märks också när du puttar, bollen bryter lite extra ditåt.

Hål 18 – Holly

Längd: 425 m
Kommentar: Det kanske allra svåraste testet kommer sist, och det har inte bara med nerverna att göra… 18:e bjuder på Augusta Nationals svåraste utslag. Träpassagen bara för att ta sig ut på fairway är otroligt smal. Till detta kan du lägga ett hål som spelas brant uppför, svänger kraftigt till höger, och en green i två platåer där en nedförsputt sällan stannar på green.
Så gick det för mig: Likt genom ett nålsöga lyckades jag trä mitt utslag genom träpassagen innan den stack iväg långt till vänster. Därifrån är höjdskillnaden så stor att jag varken kunde se flagga, green eller klubbhuset bakom. Men tack vare min caddies frenetiska instruktioner fick jag upp bollen i greenkant och två puttar senare räknade jag ihop scoren till 82 slag.
Tips från coachen: Sikta på fairwaybunkrarna men lägg upp dig kort. Från vänstersidan har du bäst vinkel in mot green. Håll dig sedan kort om flaggan för lättast möjliga putt.

Följ Golfbloggen på Twitter: @mhardenberger
Facebook: Golfjournalist Martin Hardenberger
Instagram: Hardenberger





expressen

Related posts

lämna en kommentar