Fixeringen vid klimatavtryck missar viktiga etiska värden


DEBATT. De senaste veckorna har en studie som visar att vissa skaldjur har lika stor klimatpåverkan som nötkött fått stort genomslag i svenska medier, eller som rubrikerna i Expressen och DN slog fast: ”Räkor värre klimatbov än rött kött”, ”Räkan lika stor klimatbov som biffen”.

Idén om en ”värsta” bov är så klart tacksam eftersom det skänker tröst åt alla klimatångestridna köttkonsumenter när fokus för ett ögonblick flyttas åt annat håll. Och studiens resultat, presenterade av Sveriges forskningsinstitut (RISE), är betydelsefulla för att förstå klimatavtrycket för våra livsmedelsval – men moralmotiverade matval blir oseriösa när de inte sätts i ett vidare etiskt sammanhang.

Är kyckling verkligen bättre?

RISE-studien använder måttet klimatavtryck per kilo kött för att beräkna klimatpåverkan. Det är ett praktiskt mått för klimatpåverkan, men missar viktiga värden. För att producera ett kilo kött krävs väldigt olika antal enskilda djur beroende på vilken art vi talar om, något som är helt avgörande när vi talar om djurs välbefinnande.

Att ersätta nötkött och fläsk med en växtbaserad diet är det absolut bästa alternativet för klimatet och djuren. Men en sådan beteendeförändring tar tid, och det är troligt att köttätare – än i dag helt dominerande norm i alla institutioner – som ett första steg mot miljövänligare kost går över till fågel.

Det avslöjar såväl matindustrins brister i etiska standarder som vår moraliska cherrypicking i fråga om det vi väljer att äta.

Varje enskilt nötkreatur kan ge cirka 200 kg kött, medan endast 2 kg kan tas ut från varje enskild kyckling. För att producera motsvarigheten till vad en ko ger måste man alltså föda upp och slakta cirka 100 kycklingar, och om människor skulle ersätta konsumtion av nötkött och fläsk med kyckling skulle antalet odlade kycklingar öka exponentiellt – till mycket mer än den redan svindlande siffran 24 miljarder på global nivå. 

Enorma volymer

Detta är förstås moraliskt problematiskt. När djurs välbefinnande lyfts in i en större etisk vågskål flyttas vikterna om. Lidandet för en enskild ko som föds upp för ekonomiskt optimerad slakt kan, givet dess högre potential för välmående, sägas vara större än lidandet för en enskild kyckling. Men räknar man in det lidande vi åsamkar dessa miljarder odlade kycklingar som lever med ämnesomsättningsproblem och smärtsamma benskador större delen av sina liv, blir kvantiteterna, volymerna, relevanta för den moraliska kalkylen. 

När det gäller skaldjur blir antalet ännu större, samtidigt som det är svårt att påstå att en räka är ett moraliskt subjekt i samma mening som en ko eller gris. Här glider i stället de moraliskt relevanta vikterna över till produktionens konsekvenser för klimatet, varpå RISE-rapportens slutsatser framstår som öppna dörrar: det behövs 333 räkor för ett kilo och således nära 70 000 räkor för motsvarigheten till en ko – och det borde inte förvåna någon att produktionen av det förra sliter lika mycket på klimatet som det senare.

Moralisk cherrypicking

Kalibreringen av antal dödade individer, utvunnet näringsvärde, i vilken mån olika arter kan uppleva lidande/välbefinnande och livsmedelsindustrins produktionsprocessers olika klimatavtryck är i dag några av de moraliskt relevanta parametrar filosofer jobbar med. Det är ett etiskt ramverksarbete som ofta avslöjar såväl matindustrins brister i etiska standarder som vår moraliska cherrypicking i fråga om det vi väljer att äta. 

De flesta människor i världens rika regioner bestämmer tre gånger om dagen vad vi ska äta och även om det är svårt att optimera på alla fronter går det att bli bättre på att se vad som borde prioriteras och när. Att göra etiskt perfekta val är omöjligt, men att förbättra tänkandets relation till praktik är inte bara möjligt utan också nödvändigt. 

 

Av Julia Mosquera

Fil. dr. i filosofi vid Institutet för framtidsstudier och forskare inom projektet ”Klimatetik och framtida generationer”

LÄS MER: Sluta klaga på korna – de är klimathjältar
LÄS MER: Hej, veganer – utan böndernas djur kommer även ni att svälta

LÄS MER: Tvinga inte våra äldre att äta vegetariskt 

 



expressen

Related posts

lämna en kommentar