Insändare: Gyllene chans för Landsbygdspartiet


Vi gnäller på de partier som styr landet, regioner och kommuner, men finns något alternativ? Representanter för Landsbygdspartiet som skrivit en debattartikel, ger en vink om vad som en gång gjorde att vårt land kunde genomlida den svår tiden under andra världskriget – nämligen självhushållning.

De vill ha betande kor igen i öppna landskap som fanns där nu skog planteras på de tidigare genom hårt arbete öppna ytorna. Nu består de öppna ytorna av kalhyggen där ny skog skall planteras. Viktigt för förnyelsebar energi men glömmer bort att ju fler människor, desto mera förnödenheter i form av mat behövs.

Det folk inte trodde skulle kunna hända har hänt och värre kan det bli. På grund av ökande folkmängd och risken för ännu fler pandemier, kommer att uppstå brist på vissa förnödenheter i framtiden. Läste om prisökningar på inte bara basvaror utan även frukt och grönt i turistländer som drabbats hårt. Alla kan själva se att så är fallet även i vårt land.

Politiska beslut har skapat svårigheter för livsmedelsproducenter i vårt land att kunna konkurrera på samma villkor som många av de länder vi importerar livsmedel från. Även försvårat för människor att leva och bo på landsbygden. Elbilar subventioneras, men inte de som förser oss med den mat vi måste ha. En hamburgare ger mer näring än en vitkålssallad var det faktiskt en klok läkare sa.

Eftersom Centern abdikerat som landsbygdens företrädare och månar om folket runt Stureplan, måste det vara en gyllene chans för Landsbygdspartiet att växa. Det rör sig om många miljoner väljare som inte bor i storstäder. Eftersom L och MP riskerar att hamna utanför riksdagen vid nästa val behövs ett nytt och fräscht parti som balans mot storstäders förespråkare.

När SD kunde växa genom att påpeka vår vansinniga invandrings- och flyktingpolitik, varför skall inte Landsbygdspartiet kunna locka lika många? Vad de vill med vårt land är att alla skall kunna leva där de själva vill och att vi skall kunna ha mat på bordet. Maken till politiskt budskap har då inte jag hört sedan ungdomens dagar.

Sven-Erik Hemlin



arbetarbladet

Related posts

lämna en kommentar