Hofors kommun kan få visselblåsarfunktion – experten om förslaget: “Kan aldrig lova anonymitet”


Det är Hoforspartisterna Gry Sjöberg och Sanna Stenberg som skrivit motionen om att införa en visselblåsarfunktion. Den ska vara ett sätt att anmäla trakasserier, brott och andra allvarliga problem på kommunens arbetsplatser.

Inspirationen kommer från Falu kommun där båda politikerna jobbar.

– Falun har haft funktionen sedan 2012. Hofors kommun har ingen sådan funktion, så vi skrev den här motionen, säger Gry Sjöberg.

Många myndigheter har infört visselblåsarfunktioner de senaste åren, bland annat Gävle kommun. Men sådant ska de inte hålla på med, enligt Nils Funcke som är journalist och expert på yttrandefrihet.

– En kommun eller myndighet har att leva upp till förvaltningslagen och god svensk förvaltningskultur. Anställda ska kunna meddela sig till sina chefer, om de vill påtala brister. Sedan finns det fall när man inte vill gå till sin chef – då finns meddelarfriheten som ger myndighetsanställda långtgående möjligheter att kontakta media, säger han.

Meddelarskyddet är en del av grundlagen. Det är olagligt för chefer i offentlig sektor att efterforska vem som har lämnat uppgifter anonymt till media. Det är också olagligt för en chef att utsätta en uppgiftslämnare för repressalier. Journalisterna som tar emot information är belagda med tystnadsplikt.

Hoforspartisterna vill att den som använder kommunens visselblåsarfunktion också ska ha rätt att vara anonym.

– Om man är på en infekterad arbetsplats drar man sig nog väldigt för att säga ifrån, om man inte kan vara anonym. Jag kan tänka mig att det blir ännu svårare i en mindre kommun som Hofors där alla vet vem alla är, säger Gry Sjöberg.

Kommuninvånaren Hanna, som egentligen heter något annat, har tidigare lämnat uppgifter till tidningen. Hon vägde in många faktorer när hon valde att vara anonym.

– Om jag går ut offentligt med en åsikt kommer jag behöva stå bakom den i alla situationer, det kan bli jobbigt. På jobbet kan det bli andra repressalier än man tänker på. Även om chefen inte får göra något, kan arbetskamrater tycka att man är löjlig och börja snacka skit, säger Hanna och fortsätter:

– Dessutom känns det som att det kan bli svårare att söka nya jobb, om man gått ut offentligt. Om man blir känd som bråkmakare kan ens personliga åsikt straffa sig.

Hon är inte ensam om de tankarna. De senast månaderna har flera anställda i Hofors kommun uttryckt en oro för repressalier. Vissa säger till och med att man kan få sparken, om chefen skulle få veta att man lämnat uppgifter till tidningen.

På jobbet kan det bli andra repressalier än man tänker på.

Enligt Nils Funcke är det stor skillnad mellan media och interna visselblåsarfunktioner. Han menar att det är omöjligt för en kommun att hålla anmälare anonyma. Det skulle det kräva att man bröt mot offentlighetsprincipen – som också skyddas av grundlagen.

– Anmälningarna blir inkomna handlingar till en myndighet. Sådana ska diarieföras och vara tillgängliga för alla. Då kan vem som helst ta reda på vem som lämnat in anmälan. Kommuner kan aldrig lova anonymitet, säger han.

Enligt Gry Sjöberg kan man behöva skickar in sin anmälan som brev utan avsändare, eller mejla från en anonym adress, för att kunna vara anonym.

– Det finns lösningar men vi har inte undersökt det i detalj. Om kommunen bestämmer sig för att genomföra förslaget, tänker vi att kommunen kan utreda exakt hur det ska gå till, säger hon.

Gry Sjöberg menar att det kan finnas fördelar med att anmäla något internt i kommunen, jämfört med att vända sig till media.

– Det händer att människor anmäler varandra på felaktig grunder. Det kan vara en trygghet om kompetenta personer utreder ett problem, innan det kommer i tidningar och på Facebook, säger hon.

Hoforspartiets förslag bygger på att en extern part, kanske ett företag, tar emot anmälningarna. Den idén är också inspirerad av Falu kommun. Men inte heller det betyder att anmälningar kan göras anonyma, enligt Nils Funcke.

– Likt förbenat blir det en allmän handling. Jag har testat att begära ut anmälningar – man kan inte runda offentlighetsprincipen på det viset, säger han.

Han gillar inte idén om att den externa part ska utreda alla anmälningar.

– Det är allvarsamt, så kan man inte göra. Kommunen har ett ansvar att ta påpekanden på största allvar och agera som en myndighet. Det kan man inte leasa ut till en extern aktör. Risken är att kommuner struntar i en usel myndighetskultur och bara pekar på att man minsann har infört en visselblåsarfunktion, säger Nils Funcke.

Han pratar om myndigheter i allmänhet, inte specifikt om Hofors kommun.

När kommuninvånaren Hanna resonerar om att lämna uppgifter anonymt, blir det tydligt att det inte bara är Hofors kommunanställda som är oroliga för repressalier.

– Numera jobbar jag för regionen och tänker likadant, fast organisationen är jättestor. Här känns det som risken är ännu större att man inte får jobb, om man går ut offentligt med synpunkter, säger hon.



arbetarbladet

Related posts

lämna en kommentar