Annika Sörenstam om mötet med Donald Trump i Vita huset


Sörenstam, maken Mike och barnen Ava, 11, och Will, 9, kom nyss tillbaka hem till Orlando i Florida efter att ha tillbringat sommaren i familjens andra hus på USA:s västkust under barnens sommarlov.

För familjen har det, precis som för resten av USA och världen, varit ett bökigt år. De har hållit sig friska men i princip allt annat har varit upp och ner.

– Tiden har gått, det har funkat rätt bra. Jag menar, man gör ju vad man kan, säger Sörenstam.

Snart kommer Ava och Will i alla fall återvända till klassrummet. Till skillnad från svenska grundskolor bommade amerikanska skolor igen i våras och det är först nu som eleverna ska tillbaka. Debatten om det är rätt att skicka tillbaka barnen har varit hetsig i USA, men Sörenstam tvekar inte. 

– Vi ser fram emot det, det är dags. Vi har insett att vi inte tycker det funkar, det som händer här i vårt skolsystem. Vi är villiga att ta den risken, för vi vill att barnen ska lära sig. Vi känner inte att någon av oss fyra har någon nytta av det här. Och många av barnen stannar hemma, så att gå i en klass med 10–12 personer, det är väl en bra sak. Vi känner att det är tragiskt att sitta hemma och stirra på en skärm, det tror jag ger mer långsiktiga besvär.

Annika Sörenstam med barnen: Will, 9, och Ava, 11.Foto: PRIVAT

Så fick de ändra festplanerna

Mitt i detta coronastök ska då damgolfens största genom tiderna till att fylla 50. 

– Jag tänker inte på det. Eller, jag försöker att inte tänka på det. Jag känner mig så ung som jag alltid har varit. Men det är ju trevligt att det uppmärksammas. Men när man tänker på det är det ju en viss gräns som man når, det är lite läskigt. Jag menar, jag har alltid känt att jag varit den yngsta i gruppen och nu börjar man komma till ”sista nio” i sitt liv, så det är klart att det är en stor grej.

Firandet blir dock inte den stora grej som Annika Sörenstam hade i åtanke före pandemin. Nu blir det coronasäkrad middag hemma med några av de närmaste vännerna. 

– Det är väl helt okej. Det blir en trevlig stund, man får njuta av det och av vad man har. Livet är kort, så man får göra det mesta av det.

För dig som har jobbat med kroppen som ett verktyg, hur känner du av de förändringarna som kommer fysiskt?

– Jag försöker fortfarande hålla i gång – jag cyklade för en liten stund sen – men det är klart att om man jämför med när man var 20 så är det inte samma… Men det är väl mest kanske intresset – att man gillar att göra andra saker. Jag går inte ut och springer som jag gjorde förut. Det tar rätt hårt på kroppen. Men jag cyklar mycket, jag simmar, jag lyfter fortfarande, jag gör yoga. Och spelar golf. Men jag tänker att det mentala kanske är lite bättre än det var förut. Lite mer mogen, lite mer erfaren, lite mer – ja, men lite mer klar med vad jag tycker och tänker. Så förhoppningsvis har styrkan flyttat över till andra områden, haha.

Hon spelar fortfarande golf ”några rundor i veckan” och gläds åt att sonen Will har ett så stort golfintresse att han skyndar ut på lunchrasten och vill spela på banan utanför huset. Då får Annika Sörenstam gå caddie – men snart kan det bli mer golfspel för henne med framöver.

– Nu när jag blir 50 är man i en kategori att man kanske ska spela några tävlingar, vi får se, jag har inte riktigt bestämt mig.

Du har inte spelat seniortour förut.

– Nej, jag har inte haft nåt intresse. Jag har alltid sagt att jag är för ung, men nu har jag ingen ursäkt längre. 

Så det kan bli ett slags comeback nu då? 

– Ja, men jag kommer ju inte spela på nån damtour utan det är snarare några större tävlingar på seniortouren, och det är inte många tävlingar vi pratar om. Och: vissa grejer är som att cykla, men vissa andra kräver träning, även om man har varit på min nivå. Man måste hitta känslan och rytmen i svingen. Och hastigheten är ju inte där. Svingen kanske ser likadan ut om man bara tittar, men jag har ju inte klubbhastigheten längre och det är ju nånting man måste jobba på. Det har med styrka att göra. Och: om jag kan acceptera att jag inte har 59 varje runda – det är väl det som är det största problemet, haha!

Inställda medaljutdelningen – och mötet i Vita huset

Coronavåren ställde också till det för Sörenstam på så sätt att hon blev blåst på en medaljutdelning. I mars var hon inbjuden till Vita huset för ta emot en ”Medal of freedom” från president Trump, men väntar fortfarande på ett nytt datum. 

Men ett möte med Trump i Vita huset, det har hon redan klarat av. Förra året, i samband med ett evenemang för hennes stiftelse Annika foundation. Hon och senatorn Lindsay Graham slog president Trump och Gary Player i en match. Sedan fick Annika och maken Mike besöka Ovala rummet, och presidenten. 

– Det var vi tre och så var det nån Secret Service som jag såg. Sen var det väl tio andra som gömde sig nånstans!

– Det var ju väldigt intressant, väldigt spännande. Jag har spelat golf med honom säkert ett dussin gånger innan han blev president. Han är en stor supporter av damgolf. Men jag har ingen relation, håller inte kontakt eller så. Det var mest av respekt mot presidenten, mot Vita huset, mot amerikansk historia. Den här inbjudan hade jag tagit vilket år som helst, om man säger så.

Hur var mötet, där i Ovala rummet?

– För det första så är det ju mycket mindre än vad jag hade tänkt. Man tänker väl att det är ett jättestort rum, för det är ändå många möten som har skett där, och stora förhandlingar; man ser dem skaka hand där. Men det var väldigt litet! Och väldigt gammalt, tycker jag också att det var. Men vad jag förstått får varje president göra det lite personligt, säger Sörenstam.

(Trump tapetserade om och bytte ut de roströdbruna gardinerna som Obama haft till nya, guldiga bland annat.)

Det främsta samtalsämnet med presidenten – som gjort sig känd som en hängiven men kanske inte helt regellydig golfare – var inte helt oväntat.

– Vi pratade om golfslag, vi pratade om banor, vi pratade om Solheim Cup, vi pratade om när jag spelade med killarna i den där kändistävlingen för några år sen – vi pratade i stort sett bara golf, han älskar ju golf. När jag har umgåtts med honom är det väldigt lite ”jag, jag, jag” – han frågar mycket, han lyssnar mycket. Det är klart, när man sitter där tänker man att det här är lite konstigt, att sitta med en av de mäktigaste personerna i världen. Men vi pratar inte politik – det är nåt som jag gärna inte pratar om.

Donald Trump i det enligt Sörenstam oväntat lilla Ovala rummetFoto: DOUG MILLS / AP TT NYHETSBYRÅN

Annika Sörenstam om politiken: ”Är bara jobbigt”

Sörenstams make Mike McGee kallar sig däremot stolt konservativ och har synts ta ställning på Twitter i olika frågor, och var inte oväntat ”väldigt nöjd” med besöket. 

För många svenskar kan den här republikanska inställningen vara främmande. Hur går snacket hemma, och hur tänker du inför valet?

– Det har varit en väldigt jobbig tid för USA, inte bara med corona, det har varit mycket politiskt, både det ena och det andra sättet, så det är en tuff tid för alla, tycker jag. Men jag är ju amerikansk medborgare så visst ska jag rösta, det har man som plikt. 

– Men vi har vår lilla värld, våra affärsmöjligheter och vår familj, och det är något vi fokuserar på. Jag lärde mig tidigt att det du inte kan kontrollera ska du inte lägga ner energi på, man blir bara irriterad. Jag menar, jag är inte politiskt involverad, så det får de som är involverade sköta. Vill man vara det så får man ju det, men jag vill inte, jag tycker bara det är jobbigt. Politik har aldrig varit min grej.

Glädjen över svenska hyllningen: ”Väldigt fantastiskt”

Att Annika Sörenstam levt hela sitt vuxna liv i USA har bidragit till att hon, som vunnit mer än vad de allra flesta bara kan drömma om, inte fick samma stjärnstatus och folkkärhet som andra svenskar i den stratosfären belönas med. Även om hon alltid kände sig ”väldigt uppskattad” när hon var i Sverige var inte uppmärksamheten för damgolfen så stor. 

I vintras hyllades Sörenstams dock med Idrottsakademins hederspris för att ha ”skapat beundran och respekt samt berikat svensk idrott” på Idrottsgalan. Nu är hon med där uppe med Ingo, Foppa, Pillan, Sudden och Stenis, som också fått priset. 

– Det var väldigt fantastiskt, så kul. Det kändes jättebra, kul att komma hem till det. Jag förstår att det har varit som det har varit, men jag är tacksam för det jag får i dag, och är tacksam att det uppmärksammas nu.

Avslutningsvis, då: grattis!

– Ja, tack… 50 är det nya 30, eller vad säger man? Jag hoppas det i alla fall.

SÖRENSTAM OM…

…vad hon kan sakna från karriären:

– Själva tävlandet, det var kul och spännande och allt, men jag gjorde det i 17 år och till slut känner man ändå att det kan ju vara rätt så jobbigt. Det sliter på en rätt mycket. Så den delen känner jag inte att jag saknar. Men däremot kommer jag ihåg hur det känns när man spelar och är på sista hålet och måste göra birdie för att vinna, det är en härlig känsla, visst är det det. Men jag har en annan härlig känsla nu med det jag håller på med i dag.

…läget med affärerna:

– Där är det ju trögt, det kan man lugnt säga. Jag har fem banor att designa på gång, men tre av dem kan man väl nästan skriva av, tror jag.

– Försäljningen på klädkollektionen har inte varit lika hög, de har ju fått stänga många pro-shopar. Folk har ju inte spenderat heller. Det är nånting som vi ser en klar skillnad. 

– Vi har ju sju golftävlingar runtom i världen, och vi har bara haft en av dem i år. Så sex tävlingar har gjort ett uppehåll. Vårt intresse och vår energi finns ju fortfarande där, men det är bara att vi har tryckt på en pausknapp lite för tävlingar och sånt.

…svenskheten efter 30 år i USA:

– När vi åker hem till Sverige, då blir man ju riktigt svensk! Då passar man på att äta dagens rätt och sånt som inte finns här. De svenska rötterna kommer man aldrig släppa, och jag pratar svenska med mina barn och försöker hålla i gång det. Men självklart, jag har väl blivit lite amerikansk på sättet man tänker och framför allt det här att man är lite mer utåt, man kan prata med folk lite mer, och det har hjälpt mig inom golfen, att kunna vara mer öppen. Men när man kommer hem är det lätt att bli väldigt svensk igen. Och det är skönt tycker jag.

ANNIKA SÖRENSTAM

Familj: Maken Mike McGee, 45, dottern Ava, 11, sonen Will, 9.

Bor: Orlando, Florida.

Meriter: Snudd på oändliga. Men i urval: 10 majorsegrar. 72 LPGA-toursegrar, 90 proffssegrar totalt. Årets spelare på LPGA-touren åtta gånger. Den enda kvinna som gått en tävlingsrunda på 59 slag. Spelade in 22 miljoner dollar. 

Aktutell: Fyller 50 år den 9 oktober.



expressen

Related posts

lämna en kommentar