Här är frågorna som aldrig fick något svar under debatten i Sandviken: “Barnens bästa framför ögonen”


Engagemanget kring skolfrågan i Sandviken är enormt. Det märktes inte minst när vi på Arbetarbladet anordnade en livesänd tv-debatt som gick under namnet “Sandviken tycker – vad ska vi ha för skola?”.

Hela debatten kan du kika på i repris. Ligger inbäddad längst ner i den här artikeln.

De flesta av de frågor som kom in från er läsare inför debatt och från er tittare under debatten behandlades. Men några av dem fick aldrig något svar.

I efterhand har Kerstin Almén (S), kommunalråd och ordförande i styrgruppen för Skolhusplanen besvarat dem.

När det gäller beslutsgången har vi även tagit hjälp av kommunfullmäktiges ordförande Monica Jacobsson (S).

Kan man inte tänka sig mera samarbete mellan förskolan och skolan och på så sätt få synergieffekter i kommundelarna, för att undvika nedläggningar av dem? Förskolans personal har trots allt pedagogisk skolning, som måste kunna tillvaratas åtminstone i de lägre årskurserna och vice versa.

Rejn Kalgren (MP)

Svar: Det kan du lämna som förslag i ert remissvar från ert parti.

Det finns ETT förslag – Beslut ska tas i december. Vad händer om förslaget inte går igenom. Det verkar som att det bara finns ett förslag?

Svar: Det finns fler förslag, styrgruppen gick fram med ett huvudförslag som uppfyller de fem målsättningar man jobbat efter, platsbristen, segregering, likvärdighet, status på byggnader och ekonomi.

Det här förslaget är nu ute på remiss. Innan ett skarpt förslag till beslut läggs fram till kommunfullmäktige ska hänsyn tas till remissvaren och medborgarnas synpunkter. Fram till 21 oktober har man på sig att tycka till.

Därefter formuleras ett förslag till beslut som först ska behandlad av kommunstyrelsen därefter av fullmäktige. Tidsplanen är att det ska komma upp i kommunfullmäktige tidigast i december.

Om då detta förslag går genom blir det en förstudie. Då borde det ju rimligtvis tas ett beslut efter förstudien genomförts. Kommer det att ske eller är beslutet som tagits före förstudien vara det som gäller?

Svar: Beslut kommer att tas efter förstudierna. Det är förstudien som ska visa om det blir bra eller inte bra, blir det inte bra så måste man titta på andra förslag.

Hur kommer rasterna för barnen rent praktiskt att genomföras om elevgruppen är uppemot 1 300 elever?

Svar: En elevgrupp kommer inte att bli 1300 elever. Förslaget i tre skolbyar är att bygga tre skolor i närheten av varandra, med egna utemiljöer, innemiljöer, hemvister, bygga det lilla i det stora. Det blir en skolenhet med högstadiet, mellanstadiet och lågstadiet separerade från varandra, men med en del lokaler som man kan samutnyttja.

Barnkonventionen är lag sedan starten 2020. Där kan vi läsa att “Vid alla beslut som rör barn ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa.” Det innebär att det bästa för alla barn och det enskilda barnet måste bedömas i varje politiskt beslut som rör barn. Anser vi att detta är det bästa för alla barn?

Svar: Det måste utredas i de förstudier som ska genomföras innan något genomförande av projekt. Barnkonventionen har varit och är ett centralt styrdokument i skolan redan innan det nu blev lag. Vi förtroendevalda kommer inte att ta några beslut som strider mot barnkonventionen. Vi har barnens bästa framför ögonen.

Vad finns det för bevis på att lärarna kommer att vilja jobba i de stora skolbyarna?

Svar: Det finns inga bevis.

Det finns de av oss lärare som också behöver ha det mindre och tryggare. Det handlar inte bara om löner och kollegor. Det handlar om personliga förutsättningar.

Svar: Tack för din synpunkt.

Varför inte bara rita om upptagningsområdena för skolorna som finns idag?

Svar: Vi vill bygga en ny struktur som passar dagens pedagogik. Tex i våra högstadieskolor vill vi ha en bättre lösning med hemvister, bygga bort korridorer. När man bygger skolor i dag så är det stort fokus på trygghet och studiero. Det finns spännande projekt att titta på, där elever får vara med och påverka hur deras skola ska se ut.

Fokus i arbetsgruppen har varit de fem målsättningar som vi vill lösa.

På vilket sätt förändras integrationen på Murgården, Norrsätra och Björksätra när upptagningsområde blir lika som nu?

Svar: Det blir fler elever från olika socioekonomiska förhållanden om vi bygger enheter med låg, mellan och högstadieskolor på dessa områden.

På vilket sätt kommer skolresultaten att höjas i en skolby?

Svar: På större skolenheter har man bättre ekonomiska muskler för att ha fler specialfunktioner på plats varje dag i veckan. Elevhälsa, elevteam, specialpedagoger, med mera.

Varför blir det bara nya utredningar och vad kostare dessa oss skattebetalare? 400 000 kronor kostade konsulten Roland som deltog i den sista utredningen som resulterade i “Skolhusplanen” som nu presenterats.

Svar: Förtroendevalda vill vara så säkra det bara går för att ta rätt beslut, långsiktiga hållbara beslut, då är utredningar bra så man får fakta inför kommande beslut.



arbetarbladet

Related posts

lämna en kommentar