Hårda tag krävs både mot ojämlikhet och brottslighet


Replik på Jenny Wennbergs ledare: Ordningsvakter är signalpolitiskt strunt

Jenny Wennberg gör tyvärr det mycket enkelt för sig när hon kallar kommunala ordningsvakter för ”signalpolitiskt strunt”. I Wennbergs ledare framstår det som att det enda Gävle kommun gör i arbetet för trygghet och mot gängkriminalitet är att ansöka hos Polisen om möjligheten att ha kommunala ordningsvakter. Det är möjligen förslag som fått stor uppmärksamhet i media, men det är långt ifrån det enda kommunen gör för att minska social utsatthet och nyrekrytering till gängen.

I debatten om hur vi bekämpar de kriminella nätverken och den otrygghet som brer ut sig hos de som bor och verkar i stadsdelar som drabbats av till exempel gängrelaterade skjutningar, så duger inte svaret att bara göra repressiva insatser här och nu, eller sociala insatser på lång sikt. Jag menar att det krävs både och samtidigt, även om det i den allmänna politiska debatten mellan vänster och höger alltid låter som att åtgärder står mot varandra. Det är också därför den styrande Majoriteten i Gävle sedan vi tillsammans tillträdde 2019 påbörjat den största trygghetssatsningen någonsin, sett till både resurser och insatser med en bred palett av åtgärder.

Vi har både stärkt förebyggande insatser och presenterat nya insatser med fler trygghetskameror och ansökan om LOV 3-områden med ordningsvakter. För att ge några exempel har vi höjt anslagen till kommunens fritidsgårdar för första gången sedan 2012, vi har prioriterat skolan i kommunens budget och prioriterat medel för fler fältassistenter på Socialtjänsten. Vi lägger 30 miljoner kronor per år på medel till civilsamhället och samverkar med en mängd föreningar för särskilda insatser. Genom Shanazi hjältar satsar vi på konkreta åtgärder mot hedersrelaterat våld och förtryck. Vi har startat upp ett omfattande arbete med särskilda trygghetsplaner för varje stadsdel där Brynäs och Andersberg varit först ut. En nyckel i arbetet är trygghetsvandringar och en ökad medborgardialog där både kommun och Polis tillsammans fångar upp boendes synpunkter om sina bostadsområden. Förändringar i den fysiska miljön som belysning och buskage har börjat åtgärdas direkt av kommunen efter engagemang från invånarna i respektive stadsdel. Under hösten kommer arbetet med trygghetsplan Sätra äntligen att komma igång, något försenat på grund av coronapandemin.

För att på djupet komma till bukt med nyrekryteringen till kriminella nätverk och narkotikahandeln måste samhället också föra en kompromisslös kamp mot ojämlikhet, segregation och social utsatthet. Lika hårda tag krävs mot växande klasskillnader som mot den rena brottsligheten. Till stora delar är det något vi som kommun gör genom den direkta kärnan av kommunens uppgifter som att skapa en likvärdig kunskapsskola, socialtjänstens insatser och förebyggande arbete. Även bostadspolitik och arbetsmarknadsinsatser är avgörande faktorer där nationell politik påverkar. Rena punktinsatser som väktare eller kommunala ordningsvakter gör skillnad på kort sikt för att minska oro och otrygghet. Men vi måste också på lång sikt bryta utvecklingen som gör att föräldrars utbildningsnivå är en de mest avgörande faktorerna för hur det går för en elev i skolan. För att lyfta ett exempel.

Det går att bryta den utveckling vi ser om vi är uthålliga och fortsätter vässa det vi gör med fler träffsäkra åtgärder som bryter grogrunden för rekrytering till kriminella nätverk. Det är ett arbete som varken är kortsiktigt, populistiskt eller enkelt. Men Majoritetens fokus kommer fortsätta vara att göra skillnad på riktigt, med de verktyg vi har och i samverkan med Polisen och andra myndigheter.

Jörgen Edsvik (S), kommunalråd och ordförande i sociala hållbarhetsutskottet



arbetarbladet

Related posts

lämna en kommentar