Händelserna utspelar sig på kanten till Förintelsens avgrund


En kibbutz i Falun, hur udda låter inte det! Utan apelsinlundar, visserligen. Men med ett sionistiskt kollektiv. Medlemmarna delade allt, till och med klädesplaggen.

Nu spinner Carola Hansson sin nya roman ”Minnestrådar” kring kibbutzlivet på herrgården vid Runn. Åren 1939–1946.

På senare tid har Faluns märkliga kibbutzhistoria uppmärksammats, bland annat i en tv-dokumentär 2009 och i en lokal utställning härom året. Men nog har den för många svenskar med mig varit helt okänd.

Kibbutzen hette Plugah Baderech, översatt från hebreiska ungefär ”gruppen på väg”. Sverige var tänkt som en mellanstation, några månaders förövning i arbetsgemenskap. Målet var det hägrande heliga landet, Palestina. Men krigsutbrottet kom emellan, resvägarna stängdes.

Plugah Baderech återuppstår som ur en saga i Carola Hanssons utsökt detaljrika text. Även om det verkligen inte är något drömslott utan ett kyligt ödehus som ska komma att bebos av 60 judiska flyktingar från Tyskland. Unga människor, nästan barn, som långsamt inser att de kanske aldrig får återse sina föräldrar.

Ungdomarna tar tjänst som drängar i trakten, jobbar i hushåll och i verkstäder. Inkomsterna går till den gemensamma kassan. De rustar huset, håller stormöten, odlar grönsaker, plockar bär och konserverar. Så småningom startar kibbutzen en fabrik som tillverkar snidade träleksaker under varumärket Pluba.

Kvar på platsen i dag finns några äppelträd och murrester; Hälsinggårdens herrgård som hyste Plugah Baderech brann ned på 1970-talet.

Men det är egentligen fel att säga att ”Minnestrådar” handlar om kibbutzen i Falun. Trots att vi plötsligt så väl kan föreställa oss den.

”Minnestrådar” handlar om ett enskilt levnadsöde – om en viss Madame Vidal.

Denna romanperson växer upp i tyska Königsberg. Hon är flickan som från och med hösten 1933 förflyttas till en ensam bänk längst bak i klassrummet. Kamraterna hon nyss lekt med fryser ut henne. Lärarinnan kallar henne judesvin.

Hur hanterar man en vardag som förvandlats till ett livsfarligt gatlopp av trakasserier och förbudsskyltar?

På kibbutzen i Falun finns såväl höger- som vänstersionister. Smockorna hänger i luften.Om det vet förstås dalmasarna ingenting. Mottagandet på orten beskrivs som välkomnande. Ungdomarna får gåvor och extra tilldelning i matkassarna.

Flickans räddning blir en nystartad judisk skola. Utanförskapet omvandlas till en judisk tillhörighet. Hon är föräldralös men får en varm familj genom en jämnårig pojke som blir som en bror. De båda vännerna hänger sig med tonårig energi åt djupa diskussioner om livet och andligheten och sionismens idéer.

Sommaren 1939 är de två blivande kibbutzniks som stiger av tåget på centralstationen i Falun.

Skildringen av Madame Vidals barndom belyser effektivt hur förföljelsen av judar eskalerar – och de olika sorts motreaktioner som förföljelsen föder. Filosofiska och politiska resonemang refereras flitigt i ”Minnestrådar”. På kibbutzen i Falun finns såväl höger- som vänstersionister. Smockorna hänger i luften.Om det vet förstås dalmasarna ingenting. Mottagandet på orten beskrivs som välkomnande. Ungdomarna får gåvor och extra tilldelning i matkassarna.

En sorts intervjusituation är romanens ram; den åldrade Madame Vidal vittnar om sitt liv, allt medan hon kedjeröker, askande i en kinesisk urna och klappande sin gyllengula katt, i sitt engelska radhus i Manchester.

Som författare är Carola Hansson en drottning av bisatser. Hon konstruerar oförskräckt vindlande meningar. De slingrar sig med minnestrådarna till komplicerat silkesbroderi som sakta vecklar ut sig inför läsaren.

Bakgrunden är, liksom i Carola Hanssons tidigare romaner, autentiska historiska miljöer eller personer. Men utan att de bilder hon skapar liknar gamla svartvita fotografier. Istället framträder färgerna, jag tänker hallonrött, duvblått och lindars grönska. Och detta trots all förtvivlan som Madame Vidals berättelse innehåller – händelserna utspelar sig på kanten till Förintelsens avgrund.

Romanen i sig är inget annat en hänförande skir komposition, om minnenas starka klang och vikten av att de nedtecknas på notblad för evig tid.

Senare i höst utkommer ”En kibbutz i Falun”, skriven av den släktforskande journalisten Kaj Schueler. Också i hans bok kommer en ung flicka från Tyskland till Falun. Hon hette Ruth Herz. Hon blev kvar i Sverige när kibbutzen avvecklades. Hon blev hans mamma.

Nyfikenheten på Kaj Schuelers verklighetsskildring är sannerligen väckt.

Bodil Juggas

är frilansande kulturskribent, tidigare denna sidas redaktör.

Ny bok

Minnestrådar

av Carola Hansson

Albert Bonniers förlag



arbetarbladet

Related posts

lämna en kommentar