Arkeologerna letar fornminnen innan kulturhuset får byggas


Större delen av parkeringsplatsen på baksidan av stadsbiblioteket i Gävle är just nu en arkeologisk utgrävningsplats. Förra hösten undersöktes nämligen några provgropar på ytan som ska bebyggas. Då hittades fornlämningar som kulturlager och konstruktioner från början av 1600-talet och framåt. Därför beslutade länsstyrelsen att det ska göras en fullständig undersökning av platsen. En grävskopa har schaktat bort översta lagret av jordmassorna ner till drygt en och en halv meter under nuvarande marknivå. Nu väntar cirka tre veckor av handgrävningar för de tre arkeologer som deltar i projektet. Men hus och källare som har byggts och rivits på platsen genom sekler påverkar möjligheterna att göra kompletta fynd.

– Det har förstörts jättemycket här genom åren. Men vi har hittat material i gränssnittet från första hälften av 1600-talet, säger projektledaren Mathias Bäck som jobbar på fältarkeologiska avdelningen under Statens historiska museer.

Hittills har arkeologerna hittat spår av murar och kulturlager från äldre aktiviteter. Det handlar mest om förmultnat avskräde, träslevar och liknande fynd. Däremot har de inte sett några rester efter riktig bebyggelse. Troligen beror det på att området var en zon med en flack strand ner mot Gavleån som tidvis svämmade över. Området påverkades av hög-och lågvatten innan stenkajerna byggdes.

– Man kan ana långsmala tomter, cirka sju meter breda, ner mot ån. Där kan det ha stått sjöbodar. Gävle är den enda medeltidsstaden norr om Dalälven och är en relativt sen medeltida etablering, 1496. Det finns inga avbilder som visar hur stan såg ut på medeltiden utan det är bara arkeologin som kan svara på hur Gävle såg ut då, säger Mathias Bäck.



arbetarbladet

Related posts

lämna en kommentar