Här är Gävlekvinnan som blev Hitlers maskot – begravdes fyra gånger


Hon var en riktigt glassig societetsdam. En ung och vacker överstedotter. Av fin släkt, gift med en adlig officer och mor till en åttaårig pojke som hon älskade över allt annat. Så en dag gav hon plötsligt upp alltsammans och kastade sig in i en fantastisk kärlekssaga med en fem år yngre man. En avdankad tysk krigshjälte som nu hankade sig fram som taxiflygare.

Carin Fock var 21 år när hennes far utnämndes till chef för Hälsinge regemente i Gävle. Året därpå, sommaren 1910, gifte hon sig med en ung löjtnant, Nils von Kantzow. Vigseln hölls i Valbo kyrka och efteråt samlades man till stor bröllopsfest i brudens föräldrahem, Stora Vall i Gävle.

I början av äktenskapet bodde paret i Paris där Nils tjänstgjorde som militärattaché, 1912 fick de sonen Thomas och två år senare återvände familjen till Sverige.

I februari 1920 var Carin på besök hos sin syster Mary på Rockelsta slott i Södermanland. Marys man, greve Eric von Rosen, hade gjort sig ett namn som upptäcktsresande i början av seklet. Nu hade han varit i Stockholm över dagen och chartrade ett flygplan för att komma hem till kvällen.

Men vädret var dåligt och när planet landat stod det klart att piloten inte skulle kunna ta sig därifrån i snöyran, så greven bjöd in honom till slottet över natten.

Piloten hette Hermann Göring, var 27 år men redan veteran från första världskriget där han med stor framgång tjänstgjort som jaktpilot.

Vid brasan träffade han sin värds svägerska och en ömsesidig kärlek blossade upp från första stund. Några månader senare lämnade Carin sin man och flyttade till Hermann i München och i februari 1923 vigdes paret vid en borgerlig ceremoni i Münchens rådhus.

Göring var aktiv inom det tyska nazistpartiet men efter det misslyckade försöket att ta makten 1923 – den så kallade ölhallskuppen – flackade paret runt i Europa och bodde tidvis i Sverige. 1928 var de tillbaka i Tyskland där Göring blev nationalsocialistisk riksdagsman. Att Carin delade hans politiska övertygelse råder det inga tvivel om. Hon beskrev Hitler som ”ett geni, full av sanningskärlek och glödande tro” och skrev obekymrat om ”äckliga judar” i brev till sina släktingar i Sverige.

Carin Göring led av ett allvarligt hjärtfel och en svårartad astma och i oktober 1931 avled hon på ett sjukhem i Stockholm. Hon jordfästes vid Lovö kyrka på sin 43-årsdag och till begravningen sände vännen Hitler en krans med ”en sista hälsning till partiets maskot”.

Men historien om överstedottern från Gävle slutar inte där. Och det gör definitivt inte historien om hennes man. När Hitler kom till makten 1933 var Göring självskriven i regeringen och betraktades som führerns närmaste man. Han blev chef för Luftwaffe, utnämndes till riksmarskalk och var ansvarig för inrättandet av de första koncentrationslägren. Vid Nürnbergrättegången 1946 dömdes Hermann Göring till döden men tog sitt liv innan domen hann verkställas.

1934, när nazisterna tagit makten i Tyskland, hade Carins stoft flyttats från kyrkogården i Sverige till ett mausoleum vid Karinhall – jaktslottet norr om Berlin som Göring låtit bygga till hennes minne. Denna andra begravning blev ett nazistiskt spektakel av stora mått. Tusentals partivänner bildade häck längs kortegevägen, hakkorsflaggorna vajade och musikkårer spelade. Bland begravningsgästerna fanns Hitler, Hess, Goebbels och flera andra ur den nationalsocialistiska partitoppen.

När kriget var slut 1945 och Tyskland låg i ruiner lät Göring spränga Karinhall, men dessförinnan lät han flytta sin älskade Carins kropp och såg till att den begravdes i en skog i närheten.

Så när en skogvaktare några år senare hittade rester av en kvinnokropp i närheten tog man för givet att det rörde sig om Görings hustru. Kvarlevorna kremerades genom svenska kyrkans försorg och urnan sattes ner i hennes ursprungliga grav i Sverige. Det var i oktober 1951.

Fyrtio år senare, på 1990-talet hittade skattletare med metalldetektorer en kista i närheten av Karinhall. Den innehöll benrester som efter omfattande DNA-analyser visade sig tillhöra Carin Göring. Men det kom att dröja ända till 2012 innan man var helt säker på den saken och Carin kunde återvända till sin grav på Lovön. Vem som fick sin aska nedsatt där 1951 är fortfarande en olöst gåta.

Ulf Ivar Nilsson



arbetarbladet

Related posts

lämna en kommentar