Genomför separerade skoltider – för att effektivisera skolskjutsen


På sistone har befarade problem med ”fulla bussar” när skolorna startar, börjat diskuteras. Bland annat har tankar om att separerade skoltider skulle lösa problemen, förts på tal.

Frågan om separerade skoltider är definitivt inte ny! Redan, med början på 1980-talet, genomfördes separering av skoltiderna i ett antal kommuner i bland annat Uppsala- och Gävleborgs län. Principen var enkel: I kommuner (orter) där grundskolan och gymnasieskolorna hade gemensam starttid, låt oss säga kl. 08.15, tidigarelades grundskolans starttid till kl. 08.00, eller strax före. Gymnasieskolans starttid senarelades till kl.09.00, eller strax före.

Först ut var Tierps kommun hösten 1981 (!). De nya tiderna innebar att antalet bussar som krävdes för elevernas intransport minskade från 26 till 15. Istället för att 26 bussar kom till Tierp kl. 08.30 med bland annat grundskole- och gymnasieelever, räckte det nu med 15 bussar som fick köra två ”varv” i stället för ett! Första gången för grundskoleleverna och andra gången för gymnasieeleverna. Det minskade fordonsbehovet kom att innebära en stor kostnadsbesparing avseende fordon! En annan fördel blev avsevärt bättre tider för arbetspendling! Istället för att bara ha en ankomsttid kl. 08.30, blev det nu möjligt att välja mellan ankomssttider kl. 07.45 och 08.45!

En studie som Arbetsförmedlingen genomförde några år efter omläggningen, visade att kollektivtrafikens marknadsandel i de berörda stråken i Tierps kommun hade ökat från 8 procent år 1977 till 38 procent! Ett problem i sammanhanget var, då som nu, kostnadsansvaret för de olika skolformernas transportbehov. Det är ett kommunalt ansvar att sörja för att skolskjutsberättigade grundskoleelever tar sig till och från undervisningen. När det gäller gymnasieelever, så jämställs dessa med ”vanliga” passagerare.

Före kollektivtrafikreformen 2012, var det vanligaste ett delat ansvar för den kommunala trafiken och (dåvarande) mellankommunala trafiken. Numer är det vanligaste att Regionen (= RKM = f.d. länstrafiken) har det ekonomiska ansvaret för såväl den inomkommunala som den mellankommunala trafiken, inklusive viss länsgränsöverskridande trafik. Att den lokala och regionala trafiken har ett skattetillskott på cirka 50 procent från RKM, innebär att kommunerna i praktiken inte betalar fullt ut för vad det kostar att skjutsa grundskoleelever i linjetrafiken. Det innebär alltså skattesubventioner från RKM för något som är ett kommunalt ansvar! Ett annat problem, då som nu, var/är att intresset från ”skolan” för ändringar av detta slag, kunde vara begränsat. ”Varför röra om i skolans organisation, för att någon annan (= RKM) ska spara pengar?” Hur som helst, exemplet Tierp implementerades i ett antal kommuner i bland annat Uppsala- och Gävleborgs- län. För närvarande pågår detta arbete även i Dalarnas län. Inte heller här utan vissa protester från skolan. Resultatet av de separerade grundskole- och gymnasietiderna har, för kollektivtrafiken, inneburit;

– Mindre resursåtgång

– Lägre bruttokostnader

– Ökat antal ”privata” resor

– Bättre spridning av resandet och mindre trängsel

– Ökade intäkter

– Bättre ekonomi sammantaget

Ett bekymmer, då som nu, har varit ett visst ointresse från skolan. ”Ingen annan ska bestämma över våra skoltider”, kan det heta. För att kunna genomföra separerade skoltider, måste det råda konsensus mellan berörd kommun och RKM! Och glöm, för all del, inte det/de trafikföretag som utför trafiken.

Borlänge/Gävle 2020 08 05

Eje Larsson (f.d. Planeringschef UL, m.m.)

Thomas Montgomery (f.d. Planeringschef X-Trafik, m.m.)



arbetarbladet

Related posts

lämna en kommentar