Cancersjuke Thomas vräktes från sin servicebostad i Gävle


År 2016 flyttade Thomas Wiberg, 55 år, in på ett serviceboende för äldre och funktionshindrade med behov av särskild omsorg enligt socialtjänstlagen, SoL. Där fick han hyra en lägenhet i andrahand av omvårdnad Gävle som i sin tur hyrde den av Gavlegårdarna.

I slutet på mars i år fick han reda på att hans hyresavtal sades upp på grund av vanvård.

Han skulle då vara ute ur lägenheten senast den sista juni.

Av sin handläggare fick Thomas veta att det inte fanns någon bostad ledig i Gävle åt honom. Han erbjöds då istället först ett boende i Kungsgården för personer med psykisk funktionsnedsättning, vilket han bestämt tackade nej till. Därefter erbjöds han ett liknande boende i Sunnanåker utanför Söderhamn, som han först också tackade nej till.

­– Jag sa att jag ville bo kvar i Gävle och att jag var beredd att ta vilket boende här som helst. Jag har min enda trygghet här i min mamma och mina vänner, säger Thomas.

Thomas har lymfkörtelcancer sedan tre år tillbaka. Cancern upptar en stor del av hans tankekraft och är en stor anledning till att han inte vill flytta från kommunen.

– Jag har svårt att slappna av, svårt att somna på kvällarna. Jag har dödsångest. Jag besöker mina nära för att komma på andra tankar, för att få prata om annat. Det är det enda som fungerar.

I slutet av juni, när Thomas återigen tackat nej till att flytta till Söderhamn, fick han besök av Gavlegårdarna tillsammans med personal från boendet i Gävle och Söderhamn. De skulle stötta honom i en flytt till boendet i Sunnanåker, men Thomas vägrade.

Dagen efter kom samma personal till Thomas, men med sig hade de två vakter.

– Jag kände mig tvingad att följa med, jag blev rädd.

Nu har Thomas bott i Sunnanåker i över en månad. Boendet är en gruppbostad som är belägen ute på landet två mil utanför Söderhamn, en stor kontrast till Thomas tidigare boende i Gävle.

– Jag vill hem. Jag mår verkligen inte bra här och jag förstår inte vad jag ens har här ute på landet att göra.

När tidningen kontaktar Veronica Sebelius, tillförordnad enhetschef inom LSS/SoL i Gävle kommun, hänvisar hon till att de har som policy att inte kommentera individärenden i media, trots fullmakt.

Däremot svarar hon på mail att om en person har ett beslut om särskilt boende enligt SoL eller ett beslut om bostad med särskild service för vuxna enligt LSS och blir uppsagd så ska personen i möjligaste mån erbjudas ett annat likvärdigt boende i Gävle om personen har kvar biståndet eller insatsen.

I de fall det inte är möjligt att verkställa biståndet eller insatsen i Gävle kommun erbjuds personen ett likvärdigt boende där det finns plats tillgängligt. Placeringen är inom samma lagrum som personen är berättigad till och erbjudandet är frivilligt.

Thomas känner till att han inte är tvingad att bo på boendet, men hävdar att han inte har så mycket till val.

– Jag tycker inte det är frivilligt. Mitt alternativ är att bo på gatan. Jag har ju skulder och har ingen annan möjlighet att få ett boende.

Veronica Sebelius skriver också att målsättningen alltid är att kunna erbjuda boenden i Gävle kommun på sikt, och att kötiden till deras boenden varierar. De strävar dock att kunna verkställa ett beslut inom tre månader.

Nu hoppas Thomas att han ska snart ska få komma hem.

– De har slitit bort min trygghet från mig. Jag måste få komma hem till min mamma och mina vänner.



arbetarbladet

Related posts

lämna en kommentar