Han ska lära unga killar att kämpa mot hedersvåld: “Är ett känsligt ämne”


Rodin Hajo har nyligen påbörjat sin ettåriga projektanställning på socialtjänstens förebyggandeenhet i Gävle. Han har så smått börjat installera sig och ser fram emot att komma igång med sitt arbete.

– Jag har tänkt länge att jag vill jobba med hedersrelaterade frågor och särskilt med ungdomar, säger han.

Enligt Rodin Hajo börjar kontrollerandet av flickor i hederskulturer så snart de hamnat i puberteten, ibland tidigare. Det kan ta sig i uttryck i att de inte tillåts att tycka som de vill eller träffa vem de vill.

– Det är inte bara mamma, pappa och syskon, det kan vara väldigt många personer i släkten som kontrollerar. Killar i hederskulturer kan bli både offer och förövare genom att de måste göra som familjen säger och straffa det syskon som inte lever enligt familjens regler.

Så snart det är möjligt ska Rodin Hajo träffa initiativtagaren till Shanazi hjältar, Hoshi Kafashi, för att få stöd och råd om hur man ska gå till väga för att hitta de killar, i åldern 16-23 år, som ska bli de tio hjältarna i Gävle.

Shanazis hjältar och hjältinnor startades 2010 av Hoshi Kafashi i Linköping där han under flera år arbetat med att utbilda och få till en attitydförändring hos unga killar och tjejer som lever i hederskulturer.

Genom utbildning i mänskliga rättigheter, barnkonventionen, jämställdhet och demokrati är tanken att Shanazi hjältar ska bli förebilder för andra unga.

Rodin Hajo kom från den kurdiska delen av Syrien till Norge som sexåring och har själv blivit skonad från hederskultur. Men han vet att problemen finns i den del av världen som han kommer ifrån.

– Min kulturella bakgrund gör att jag lättare kan förstå hur de här killarna tänker. Hade någon pratat med mig om de här frågorna när jag gick på gymnasiet hade det kommit in tidigare i mitt liv. I mitt fall såddes ett frö i vuxen ålder efter att jag lyssnat på en föreläsning om hederskultur, innan var jag inte så insatt i hur illa det kunde se ut.

Rädsla för att peta i de här frågorna

Sedan 2003 bor Rodin Hajo tillsammans med fru och två barn i Sandviken där han under flera år har jobbat som behandlingsassistent och de senaste åren som chef på kommunala HVB-hem.

Han tror att erfarenhet från, som han säger, “båda sidor” gör honom lämplig att leda projektet. Att hederskultur är ett problem i samhället är han övertygad om men menar att många kommuner inte satsar på den här typen av verksamhet.

Dels av ekonomiska skäl men det kan också vara av rädsla för att peta i de här frågorna och för att det är ett känsligt ämne.

Utbildningen av de tio hjältarna sker i tre steg: att se, förstå och agera. För att hitta rätt personer kommer han att kontakta gymnasieskolor, föreningar och fritidsgårdar och genomföra intervjuer och ta referenser. Föräldrarna ska informeras och godkänna ungdomarnas medverkan.

Kan det vara ett riskabelt uppdrag att bli en av Shanazi hjältar ?

– De måste vara starka individer, de kan komma att få folk emot sig.

Tanken är att de tio personerna sedan ska prata hederskultur med ungdomar på skolor och fritidsgårdar.

– Problemen finns där ute och vill man nå ut är skolan ett bra sätt. Jag vet att det inte går att förändra någon på en dag men man kan så ett frö. Det här är frågor som jag vill kämpa och slåss för.

Hur strikt hederskultur utövas skiljer sig mycket åt beroende på från vilken del i ett land, där det förekommer hederskultur, som man kommer ifrån. Det finns även människor i de här länderna som ser hedersvåld och förtryck som ett problem och vill förändra synen på kvinnor. Han menar också att de flesta som har bott länge i Sverige har lämnat den delen av kulturen bakom sig men att det är viktigt att lyfta ämnet och jobba förebyggande.

Finns det något bra med hederskulturer?

– Om man ska försöka hitta något positivt så är det att man vill skydda sina barn. Men när det övergår till att att kontrollera och begränsa blir det fel.

Dessa ärenden har ofta en kraftig hotbild

Angående situationen i Gävle skriver Lars Lodin, förebyggandechef på Välfärd Gävle, i ett mejl till tidningen att den samlade bilden är att hedersrelaterat våld har ökat över tid bland vuxna. Framför allt har antalet skyddsplaceringar för kvinnor med barn ökat. I dag är 17 vuxna och 18 barn skyddsplacerade.

Han skriver vidare: “Dessa ärenden har ofta en kraftig hotbild och måste ske utanför Gävle för att skydda kvinnan och barnen mot ett helt nätverk”.

Önskan att få till det här projektet har funnits i några år och Jonas Bentzer, tillförordnad chef på socialtjänstens förebyggandeenhet, menar att hedersrelaterat våld och förtryck behöver komma upp på agendan.

– Vi har inte så mycket kunskap i de här frågorna.

De pengar som är avsatta för projektet med Shanazi hjältar räcker för ett år men förhoppningen är att det ska förlängas och att man likt i Linköping även ska jobba med tjejer.

– Det handlar om att starta en kedjereaktion, jag tror jättemycket på det här, säger Jonas Bentzer.

Fakta/Shanazi Hjältar och Hjältinnor

Arbetar för att uppnå en attitydförändring bland unga män och kvinnor som lever i hederskulturer genom utbildning. Verksamheten arbetar med att skapa en dialog kring ämnet hedersrelaterat våld och förtryck. Shanazi betyder ära och stolthet på kurdiska.

Källa: Linköpings kommun

Uppmärksammade fall i Sverige

• Pela Atroshi, 19 år, är ett av Sveriges mest uppmärksammade fall av hedersrelaterade mord. Hon bodde i Stockholmsförorten Farsta där hon gick i gymnasiet. Sommaren 1999 följde hon med till familjens hemort i irakiska Kurdistan där hon sköts till döds. Motivet till mordet var att Pela uttryckt vilja att vara som sina svenska kamrater och ansågs därför fläcka familjens heder.

• Fadime Sahindal, 26 år, sköts till döds av sin pappa 2002. Hon hade levt under dödshot flera år på grund av att hon hade en svensk pojkvän. Det blev ett startskott för en kampanj i Sverige mot hedersrelaterat våld.

• Abbas Rezai, 20 år, mördades 2005 i Högsby av familjen till en 16-årig flicka han var tillsammans med.

Källa: Hedersrelaterat våld och förtryck, en studie sammanställd av Kriminalvården 2015.



arbetarbladet

Related posts

lämna en kommentar