Hur länge är MFF vinnare om de inte vinner?


32 månader utan en titel. För de flesta klubbar vore det inga bekymmer men att Malmö FF inte lyft en pokal sedan november 2017 börjar bli besvärligt. Visst, MFF har flest SM-guld, flest cuptriumfer och toppar maratontabellen, men hur länge sitter vinnarmentaliteten kvar i väggarna? Hur länge är man en vinnare om man inte vinner? När tvingas man abdikera, kliva ner från tronen och och erkänna att någon annan är svensk fotbolls mäktigaste? 

Lagkaptenen Anders Christiansen ser problemet och som Markus Rosenbergs arvtagare landar mycket på hans axlar. Det är han som får lyfta troféerna – om han leder laget till dem.

– Vi vill ju vara en vinnande klubb och är den klubben som har vunnit mest, så en cupvinst hade varit ett bra sätt att få in den känslan igen, sa han själv innan han klev på bussen som tog laget till Göteborg.

All logik talar för att Christiansen och MFF vinner cupen. De senaste veckorna har både spelet blivit allt bättre och resultaten likaså. Samtidigt har IFK Göteborg inte imponerat.

Men så finns den där förbannelsen, den som gjort att Malmö FF inte vunnit en cuptitel på 31 år.

Det börjar verkligen bli dags att bryta den nu – för allas skull. Det börjar bli långtråkigt och enformigt att hantera den.

Inför den här cupfinalen skakade vi på Kvällsposten fram Håkan Lindman. Sydsvenskan trollade fram Joakim Nilsson. Och Jonnie Fedel får aldrig så mycket medieutrymme som när det vankas cupfinal.

Det är inget fel på de killarna, och det är väl vettiga intervjuer att göra. Men för oss som är för unga för att minnas de här spelarnas storhetstider framstår det mer och mer som att cupguldet 1989 var deras enda bedrift på en fotbollsplan.

Som om Fedels fem SM-guld bleknar i jämförelse. Som om det inte var så viktigt att Håkan Lindman sänkte Inter. Som om Joakim Nilsson inte har landslagsmästerskap på meritlistan. För en hel generation har de blivit de där gubbarna som någon gång för längesen vann en cuptitel.

Det där cupguldet 1989 är ett lika stort ok att bära för vissa av MFF-profilerna som landslagets brons från VM 1994 är för några av de gamla blågula hjältarna.

Kennet Anderssons nickmål mot Rumänien har vevats så många gånger att det överskuggar allt annat han uppnådde under två decennier på toppnivå. Thomas Ravelli har reducerats till en straffräddning. Håkan Mild verkar enbart ha slagit den där frisparksvarianten som Tomas Brolin gjorde mål på.

Det vore önskvärt om det svenska herrlandslaget kunde vinna nya medaljer så att vi kan släppa de gamla.

Och om Malmö FF vinner mot IFK Göteborg gör dagens spelare inte det enbart för sin egen skull, utan också för Håkan, Jonnie och Joakim.

Då slipper de gång efter gång berätta om hur det var senast MFF vann en cuptitel.

Då kan de kanske någon gång då och då uppmärksammas för allt annat de uppnått.

LÄS MER: MFF-hjälten lever med ständig smärta



expressen

Related posts

lämna en kommentar