Sportchefen tackar föreningslivet efter cancerbeskedet


Det har gått två och ett halvt år sedan Nikola Marincic, 50, började känna av att det var något som inte stämde. Han hade varit hos några vänner och fått ont i ryggen. 

Han provade att ta Alvedon och det hjälpte en stund. Men när smärtan började krypa närmare hjärtat kände han sig tvungen att åka in till akuten. 

– De kollade EKG, det såg jättebra ut men de ville inte släppa mig förrän de hade gjort en magnetröntgen. Det var då de upptäckte tumören, den var 20 centimeter lång och 10 centimeter bred och 5 centimeter tjock. Och den satt fast mellan hjärtat och lungan, säger sportchefen för innebandy i Hagunda IF. 

”Svävade nästan mellan liv och död” 

Beskedet slog ned som en chock. Han har försökt tänka tillbaka, försökt minnas om han känt av tumören tidigare, men konstaterat att det inte varit något han reagerat på. 

– Som tur var cancern av det slaget att det fanns en ganska stor chans att bota den, problemet var bara hur den satt. Den satt inte på något bra ställe. 

Veckorna fram till operationen var omvälvande och han fortsatte att kombinera sitt jobb som säljare på ett IT-bolag med rollen som sportchef för Uppsalaklubben,  Hagunda IF:s innebandysektion. 

– Vi hade mycket och göra. Vi hade gått upp till allsvenskan och var på väg mot slutspel första året. Vi höll på med massa grejer. 

Operationen var kritisk och det tillkom komplikationer som gav honom en tuff vecka. 

– Det var nästan så att jag svävade mellan liv och död men när jag vaknade upp märkte jag av allt stöd från alla runtomkring. 

Föreningen starta insamling 

Under sjukdomstiden när han var för svag för att svara alla som hörde av sig så kommunicerade han via Facebook för att ge uppdateringar kring hans status. 

Förra veckan valde han i ett blogginlägg på Innebandymagazinet att berätta om hur mycket alla runtomkring betytt. Han menar att han har föreningslivet mycket att tacka. 

– När jag låg på sjukhuset startades en insamling för att jag och min dotter skulle få göra något kul när jag blev frisk. Det var otroligt många som ställde upp, mer än vad någon av oss kunnat tro. 

Det har varit en tuff tid sedan cancerbeskedet men Nikola Marincic väljer att fokusera på det positiva så ofta han kan. Och motivation, det har inte saknats. 

– Det har varit en drivkraft att komma tillbaka, att kunna gå på en match och träffa alla människor. Man har lärt sig uppskatta allt runt föreningslivet. Någonstans har man alltid uppskattat det men den här tiden förstod man ännu mer hur mycket det faktiskt har gett. 

”Väldigt familjärt – alla är måna om varandra” 

Nikola Marincic berättar att han stött på otroligt mycket hjälpsamma människor, och är tacksam för sitt nätverk inom både föreningslivet och jobbsammanhang. 

– Folk hörde av sig och ville hjälpa till på alla möjliga sätt, de klippte gräs och kom med matlådor. De här små vardagsgrejerna var jättestora för mig. 

Han önskar att flera skulle upptäcka gemenskapen som sträcker sig över gränser i en idrottsförening. 

– I vår förening är det väldigt familjärt och vi är väldigt måna om varandra. Vi är väldigt många som är engagerade. Människor som söker en tillhörighet och känner att de inte har något kontaktnät, hör av er till föreningar, säger han och fortsätter:

– Många tror att det ska bli för mycket och att man inte ska ha tid. Men jag lovar att det man får tillbaka är värt det man investerar. 



expressen

Related posts

lämna en kommentar