Fyr, skola åt fiskarbarnen och konstateljé – följ med till Limöns Mumintorn


Den ser ut lite som ett ståtligt ”Mumintorn”. Fyrbyggnaden – strax öster om Limöns mitt – står bredvid sin modernare efterträdare som 1980 fick ta över ”gamlingens” lins och funktion. Limö fyr tändes första gången 1902 och var i bruk i närmare 80 år.

Omgiven av otuktad skog står den i en glänta med sommarängsblomster. Ett vackert och lite mystiskt motiv i ”Tove Jansson-stil”. Man kan varken se eller ana havet här. I dag. Annat var det förr.

– Fyren anlades 1901 och då kunde man se ner till havet, berättar Ingemar Lenströmer. Han är pensionär och medlem i Svenska fyrsällskapet som vill öka kunskapen om och bevarandet av det kulturarv som svenska fyrar utgör.

På internationella fyrdagen eller när det kommer sällskap för guidade visningar – så är det Ingemar Lenströmer som berättar om fyren och om Limöns historia. Han tittar även till fyren under höst och vår.

– Man önskar att man kunde göra något mer av fyren. Den hör man ju också när man visar den. Folk är ofta väldigt fascinerade av fyrar. Flera säger “Varför inte göra något mer av detta?”, säger han.

Mellan 1903-1909 nyttjades fyren som skola för fiskarbarnen. Även Gävles första friskola startade där och var i gång mellan 1913-1917. Efter det var det inga andra aktiviteter i fyren förutom fyrverksamheten.

Men under både första och andra världskriget hade fyren vissa uppgifter åt hemvärn och militär, då Limön och fyren låg strategiskt till för bra uppsikt, berättar Ingemar Lenströmer.

– Här var det fiskare som tog hand om fyren. Det är lite ovanligt. De bodde nere i fiskeläget och hade endast tillgång ett övernattningsrum på tredje våningen i fyren, säger han.

Det var uppe på fjärde våningen som fyrens lykta fanns. På ett mindre och högre bord som ännu står kvar – ställdes fyrlyktan. Tittar man noga på några fönster, så ser man var det utmärkt vilka som skulle visas grönt respektive rött ljus genom glasen.

Fram till 1917 användes fotogen till lyktan. Sedan bytte man till en gaslampa som lös fram till 1980, då en ny modernare elektrifierad fyr blev granne med den äldre.

Man trodde inte sig behöva fyrvaktare vid övergången till gas. Men fiskare fick efter ett tag tas in igen för att rengöra lins och glasrutor – för att det skulle fungera bra igen.

– Det blev smutsigt, immigt och “frysrosor” bildades på insidan av fyrens fönster efter bytet till gas. Sjöfarten inkom bland annat med klagomål om för svagt sken, säger Ingemar Lenströmer.

– Från 1996 och ett par år fram fick konstnärer använda fyren som sommarateljé. Ett erbjudande som var kopplat till ett kulturstipendie, berättar Ingemar Lenströmer.

Men han menar att det inte blev bra då det inte var rustat och var ganska smutsigt.

– Någon konstnärinna vända direkt i dörren och tyckte det var “hemskt”, säger han.

Däremot blev en annan konstnärinna helt betagen och arbetade i lugn och ro med sin konst där under sina fyra veckor i fyren. Lena Ström. Hon återkom många gånger och skrev både uppsatser och böcker om ön och fyren. Bland annat har hon skrivit böckerna “Limön 1847” och “Limö gamla fyr”.

Fakta Limö fyr

Anlades 1901.

Tändes förstagången 1902.

Arkitekt: Uno Grönvall.

Kostnad för bygget: 6 600 kronor att bygga fyrbyggnaden.

Kostnad för fyrapparatur: 3 300 kronor inklusive lins och åskledare.



arbetarbladet

Related posts

lämna en kommentar