Efter dödsolyckan på Öland: Rätt att inte häkta föraren


DEBATT. På eftermiddagen den 22 juli inträffade en fruktansvärd olycka då en mamma och hennes son blev ihjälkörda på Öland. 

En 55-årig man anhölls och begärdes sedan häktad av åklagaren Kjell Jannesson. Kalmar tingsrätt beslutade efter en häktningsförhandling att avslå åklagarens häktningsyrkande och att omedelbart häva anhållningsbeslutet. 

När den misstänkte 55-åringen försattes på fri fot kokade sociala medier av upprördhet. I all denna upprördhet blev det tydligt att många i samhället inte känner till syftet med häktning. 

På Twitter basunerades det ut att det var en rättsskandal att tingsrätten inte häktade föraren då han borde låsas in och avtjäna sitt straff direkt. 

Retweet efter retweet utan en tanke på att domstol inte ens prövat om föraren begått ett brott.

Underminerar tingsrättens bedömning

Aktörer inom rättsväsendet har en viktig uppgift i samhällsdebatten att förklara rättsliga bedömningar och ställningstaganden. 

Det är därför problematiskt när vissa aktörer inom rättsväsendet, såsom ett antal polisanställda på Twitter, i stället eldar på och bekräftar en felaktig uppfattning om den straffrättsliga processen.

Rättsexperten Sven-Erik Alhem underminerar tingsrättens bedömning och konstaterar i Expressen att om han hade varit domare hade han självklart häktat föraren. 

Skälet för häktning skulle enligt Alhem vara att föraren kan undandra sig lagföring genom att begå självmord. 

Häktning har aldrig till syfte eller ändamål att straffa en person

Ett sådant uttalande är inte bara anmärkningsvärt då Sven-Erik Alhem knappast har någon kunskap om förarens psykiska hälsa (och om det förelegat suicidtankar borde föraren ändå inte häktats utan överlämnats till psykiatrisk vård). 

Sven-Erik Alhem har inte heller tillgång till pågående förundersökning då den omfattas av förundersökningssekretess. Att underminera domarens bedömning i häktningsfrågan – utan att ens närvara på häktningsförhandlingen och ta del av beslutsunderlaget – är populistiskt och skadar allmänhetens förtroende för rättsväsendet. 

Ett alternativ hade varit att informera om att häktning är det mest ingripande tvångsmedlet vi har i Sverige. Häktning under en förundersökning innebär att en person berövas sin frihet utan att en domstol har tagit slutlig ställning i skuldfrågan. 

23 timmar om dygnet

Inte sällan åläggs en häktad person restriktioner, vilket innebär att hen avgränsas från omvärlden och sitter isolerad 23 timmar om dygnet.

För att ett sådant ingripande tvångsmedel ska tillämpas av staten måste det finnas ett ändamål och stöd i lag. 

Häktning kan syfta till att säkerställa att den misstänkte är på plats för genomförande av förundersökning, rättegång och eventuell verkställighet av påföljd. 

Andra ändamål med häktning kan vara att genom frihetsberövandet hindra den misstänkte från att försvåra utredningen eller att fortsätta sin brottsliga verksamhet. 

Häktning har dock aldrig till syfte eller ändamål att straffa en person.

Korrekt bedömning

Tingsrätten bedömde att föraren var på sannolika skäl misstänkt för grovt vållande till annans död. Vid prövning av häktningsfrågan hade åklagaren bevisbördan för att det fanns skäl för häktning – det vill säga en konkret risk att föraren undandrar sig lagföring, försvårar utredningen eller återfaller i brottslighet. 

Tingsrätten bedömde att åklagaren inte lyckats ange tillräckliga skäl för att föraren ska häktas och avslog därför häktningsyrkandet. 

Ansvarig åklagare har i skrivande stund inte överklagat tingsrättens beslut. Det går inte att tolka på annat sätt än att åklagaren anser att tingsrätten har gjort en korrekt bedömning genom att försätta föraren på fri fot i väntan på eventuell rättegång.

 

Av Kristoffer Ståhl

Advokat

 

LÄS MER: ”Föraren minns inget av färden”
LÄS MER: Rättssäkerheten hotad efter utpekandet av Skandiamannen
LÄS MER: Försvarsadvokat: “Släpp föräldrarna från häktet”



expressen

Related posts

lämna en kommentar