I coronakrisens spår – genomlys vården


Under coronakrisen har kommunernas sociala verksamhet kommit i centrum.

Äldreomsorgen, handikappomsorgen, förskola, skola och utbildning har hamnat under lupp. Kommunerna har år efter år dragit ned sina budgetar och pressat sin personal att öka arbetstakten.

I äldreomsorgen har hårt ansatt personal och smittade brukare hamnat i fokus. Vi har en stor personalomsättning i omvårdnaden av våra äldre. Outbildade vikarier har satts in och ofta får de sköta en undersköterskas arbetsuppgifter.

Lönerna är låga och det gör också att många säger upp sig och en del “går in i väggen”.

Under coronakrisen har det fattats skyddsutrustning på många håll och personalen har saknat fullgott skydd och i en del fall har anställda nekats att använda det skyddsmaterial som finns.

Vad har vi lärt oss av detta?

1. Först måste en riktig genomlysning av vården ske. Här måste brukarna och deras familjer vara med. Uppföljning ska ske ett par gånger per år.

2. För att få en stabil personalgrupp måste lönerna omförhandlas och höjas för att göra arbetet mer attraktivt.

3. Ett ordentligt lager av skyddsutrustning måste byggas upp för framtida behov.

4. Nysvenskar som anställs måste kunna tala och förstå svenska och att de ska tala svenska med varandra på jobbet är ett krav.

5. Makar som har levt och åldrats tillsammans måste kunna få flytta in på åldringsboendet tillsammans i ett parrum och leva sin sista tid där.

6. Ljusa och hemtrevliga boenden måste eftersträvas för den gemensamma trivseln.

7. Inom hemtjänsten ska antalet besök av personal reduceras så att högst fem personer besöker den som har beviljats hemtjänst.

8. Tid ska finnas så att personal ibland ska kunna sätta sig ned och prata bort en stund med varje brukare.

9. Ser man ekonomiskt på de frågor jag har tagit upp så kommer kommunen med all säkerhet att tjäna på åldringsvården.

Sverige är ett rikt land och för de skattesänkningar som har gjorts under senare år hade vi behövt använda för att trygga välfärden för i dag eftersatta grupper i vårt samhälle.

Ingmari, pensionär född 1939



arbetarbladet

Related posts

lämna en kommentar