Att skaffa hund är inte en promenad i parken


“Det var som en promenad i parken” – främst är det kanske sportjournalister som försvenskat det engelska uttrycket “a walk in the park” då ett lag vinner väldigt enkelt mot ett annat. Därför denna rubrik på ledaren, att skaffa hund är nämligen inte en promenad i parken, utan i det fallet handlar det om upprepade promenader i parken, tidigt på morgon och sent innan läggdags, omkring 5-6 gånger om dagen.

I början kommer hundvalpen ändå att kissa och bajsa inomhus och då gärna på den mjuka (och dyra) favoritmattan som känns mest som en gräsmatta, sedan så kräver den rimligen mat ett antal gånger om dagen och behöver passas upp så gott som konstant så att den inte tuggar i sig något olämpligt, för den kommer försöka tugga i sig allting olämpligt. De flesta hundar är dessutom riktigt skeptiska till att bli lämnade ensamma ens ett par timmar, för att uttrycka sig milt.

Det är inte bara klappar, gos och ovillkorlig kärlek du köper när du köper en hundvalp, det är ett ansvar över en livs levande och krävande individ som kommer att sträcka sig över en period på någonstans mellan cirka 8-15 år beroende på vilken ras som faller en i smaken.

Med andra ord finns all anledning att slita sitt hår när Svenska Kennelklubben går ut med varning efter varning i coronatider. I veckan skrev Gävletidningarna om hur den illegala importen av valpar ökar, med potentiell smittorisk för rabies som följd. Tidigare under juli har Svenska Kennelklubben under rubriken “Hundvalpar är inte slit och släng” även lyft ett varningens finger till de som verkar tycka att en vovve är ett bra impulsköp för att fylla den coronatillvaron med lite mer mening.

Svenska Kennelklubben har märkt av ett ökat antal omplaceringar av valpar redan under sommaren. De som slog till på en valp i mars när hela världen stod stilla börjar nu inse vad de ställt till med när fler och fler länder släpper på restriktionerna och resan till semesterön kallar – lite “det blev ju plötsligt ett avancerat projekt nu när vi sitter här med valprackarn, hehe”. Det är lätt att misstänka att den “mänskliga rättigheten” att resa till Kobbarna tyvärr går före den nyinförskaffade hunden.

Hos Svenska Kennelklubben hittar man tips på hur man bäst går tillväga när man behöver omplacera en valp. På den här ledarsidan får de som skaffat sig en liten fyrbent krabat utan att inse vilket ansvar som kommer med det nöja sig med ett uppriktigt menat “idioter!”. Och till alla som funderar på en valp – tänk efter före, gärna både en, två och tre gånger. Det minst sagt lite lökiga uttrycket att djuret ska få komma till sitt “föralltid-hem” finns trots allt av en anledning.



arbetarbladet

Related posts

lämna en kommentar