“Omedicinerat är det en dödlig sjukdom”


Enligt socialstyrelsens statistik från 2006–2019 drabbas allt fler av sköldkörtelsjukdomar. Största ökningen sker dessutom bland unga kvinnor i åldrarna 20–39, där antalet som behandlas har fördubblats sedan 2006. Gävleborg är det län i Sverige som toppar statistiken. Här har antalet yngre kvinnor som diagnostiserats ökat med hela 124 procent.

– Vi är över 14 000 personer i länet. Och ännu fler som inte fått rätt diagnos än, berättar Berith Wiklund, ordförande för Sköldkörtelförbundet Gävleborg.

Det finns hundratals olika symptom på sköldkörtelsjukdom. Sköldkörteln producerar hormoner som är livsnödvändiga för kroppens organ, och när nivåerna blir fel kan det visa sig på många olika sätt i hela kroppen.

– Man påverkas från topp till tå. Du kan bli ljud- eller ljuskänslig, få ont i leder, tappa hår, få stora problem med andra organ, berättar Berith Wiklund.

LÄS MER: Lisa Gemmel: Kvinnor är inte inbillningssjuka

Den absolut vanligaste formen av sköldkörtelsjuka är hypotyreos, underproduktion av sköldkörtelhormon. Vanliga symptom är viktuppgång, värk, koncentrationssvårigheter och vad Berith kallar en “obeskrivlig trötthet”.

– Vi brukar säga “hjärndimma”. Du är som i en bubbla, det går inte att minnas mer än en sekund.

När Berith själv blev sjuk i slutet av 80-talet förstod hon inte vad som hände i kroppen. Plötsligt kunde hon inte förstå vad som stod på pappret framför henne. Hon beskriver hur hon kunde skriva något på en post it-lapp och sedan glömma vad hon skrivit när hon vände sig om. Eftersom sköldkörtelsjukdomar uppmärksammas så lite, förstod läkarna inte vad som var fel.

– Säg, får man problem med hörseln. Då blir man remitterad till öronmottagningen, som inte hittar något fel. Det finns ingen som tänker att det kan vara sköldkörteln då, säger Berith Wiklund.

LÄS MER: Missade giftstruma – Brukshälsan i Söderfors får kritik för dålig koll i journalen

Först efter åtta år av lidande fick Berith sin diagnos och kunde påbörja medicineringen. Hon tillhör den femtedel av sköldkörtelsjuka som inte blir bra trots behandling.

– 20 procent av de som får behandlingen hjälps inte. Hälften av dem kan inte jobba, och andra hälften orkar kanske jobba men sen ingenting mer. Det är inte ett värdigt liv

De varierande symtomen gör att många tvingas vänta lång tid på rätt diagnos, trots att det med rätt prover inte är särskilt svårt att fastställa. Okunskapen är stor, både hos befolkningen och många inom vården. De prover och parametrar man utgår från är dessutom grundade på otillräcklig forskning, menar Sköldkörtelförbundet. Många sköldkörtelsjuka ser friska ut på pappret, och får därför inte sin diagnos.

– Tyvärr väljer många att självmedicinera, de anser sig inte ha något val, säger Berith Wiklund.

LÄS MER: Martin glömdes bort av Försäkringskassan – sjönk ned i depression: “Det känns som att jag förlorat ett år av mitt liv”

Många blir diagnosticerade som psykiskt sjuka, när sjukvården misslyckas med att hitta orsaken till värken och besvären. Även nedstämdhet är ett vanligt symptom, och många felmedicineras därför med antidepressiva läkemedel istället för hormonreglerande. Många patienter känner att de inte blir lyssnade på av vården.

– Man blir så otroligt beroende av läkaren, den personen avgör om man ska få ha ett drägligt liv eller inte, berättar Berith Wiklund.

Att majoriteten av de som drabbas är kvinnor, tror hon är en starkt bidragade orsak till okunskapen och attityden till sköldkörtelsjukdomar.

– Kvinnor söker vård och får höra att de bara gnäller. Att det är klimakteriebesvär eller att de är hysteriska och behöver psykisk vård.

Utan rätt behandling och diagnos är sjukdomen mycket farlig. År 2013 dog en 18-årig flicka på Gotland efter att vårdpersonalen inte tagit hennes symptom på allvar, trots att hennes provsvar visade på underproduktion av sköldkörtelhormon.

– Omedicinerat är det en dödlig sjukdom.

Sköldkörtelförbundet driver många frågor för kunskap och förändring inom vården. De vill ha mer individanpassad vård, mer information till patienterna och att sköldkörtelsjukdomar ska ges större plats i läkarutbildningen.

Berith Wiklund vill att fler läkare och patienter ska känna till att långt ifrån alla hjälps av syntetiska standardbehandlingen Levaxin. Först efter nästan 30 år av lidande tilläts hon testa medicinering med naturliga sköldkörtelhormon och fick tillbaka sitt liv.

– I grund och botten handlar det om att lyssna på patienten. Alla ska ha rätt att få må bra.

Varför det är flest andel fall i just Gävleborg är oklart. Sköldkörtelsjukdomar kan uppstå av många olika orsaker, vara medfött eller bero på yttre omständigheter. En del spekulerar kring om det exempelvis kan bero på högre nivåer av strålning, eller att sjukvården blivit bättre på att identifiera sköldkörtelsjukdomar.



arbetarbladet

Related posts

lämna en kommentar