Helt ny slamhantering pilottestas i Norrsundet – kan skapa ett tjugotal jobb


Det är genom att utvinna både kol och fosfor ur avloppsslammet som Norrsundet Slamförädling AB vill sticka ut med sin teknik. I dag används slammet i Sverige till anläggningsjord eller spridning på åkermark, för att producera biogas, eller för att täcka deponier.

I framtiden vill regeringen antingen ha ett totalt slamspridningsförbud eller att enbart kvalitetssäkrat slam får spridas på åkermark. Enligt en ny utrednings förslag ska 60 procent av fosforn på större reningsverk tillvaratas. Det kan göras genom monoförbränning, då fosforn utvinns ur askan.

– Det är en beprövad teknik, men det är väldigt höga investeringskostnader i att bygga upp en sån anläggning och eftersom kolet förbränns bidrar man med koldioxidutsläpp, säger Rickard Widerberg, processingenjör för Norrsundet Slamförädling.

Den teknik de använder sig av i Norrsundet kallas hydrotermisk karbonisering (HTC), är billigare och gör att man kan utvinna även kolet.

– Det skulle förenkla på så sätt att med HTC kan man reducera mängden avfall, samtidigt som man kan återvinna fler fraktioner än fosfor, bland annat kol som man kan använda som jordförbättringsmedel eller bränsle.

HTC är en känd teknik sen ungefär 100 år tillbaka, men det är först de senaste tio åren som den har börjat testas inom slamhantering.

En anläggning i Kina som varit i drift i fyra år står som förebild för Norrsundets dito. Med bland annat medel från Energimyndigheten och innovationsmyndigheten Vinnova har de drivit ett projekt sedan 2017, som blev klart vid årsskiftet.

– Vi är i kontakt med Vinnova för att ta det vidare till en industriell uppskalning. De är väldigt intresserade av det vi gjort för dem.

Målet är att locka finansiärer för att en storskalig HTC-anläggning, reningsanläggning och ett labb ska bli verklighet på fabriksområdet i Norrsundet till slutet av 2023. Det skulle kunna genererar ett 20-tal jobb bara för HTC-anläggningen. Upptagningsområdet är inom en radie på 30 mil, vilket inkluderar Stockholm och totalt ungefär 200 000 ton slam per år.

– Men för att vi ska kunna fortsätta behöver vi teckna avtal med kund. Vi är i dialog med några om att genomföra drift i demostorlek.

De har sökt miljötillstånd för att hantera upp till 500 ton slam per år i den första etappen. I den sista etappen ska de söka ett som tillåter 100 000 ton per år.

Några av de potentiella kunderna fanns med när företaget presenterade sin anläggning i mitten på juni. Gästrike Vatten och Gästrike Återvinnare är lokala aktörer som skulle kunna utnyttja processen. Kommunalrådet Therese Metz, MP, var en av dem som fanns på plats för att lyssna.

– Som offentlig kommun går vi ju inte in med medel i ett privat bolag, men det är klart att det ger möjligheter till andra finansiärer om vi säger att det här är den bästa lösningen för oss och gör ett långt avtal. Men då behöver vi veta lite mer och komma lite längre, säger hon.

I samband med presentationen visade även en forskningsgrupp från KTH upp sitt projekt i Norrsundet. I det tog de upp bottenslam från viken intill fabriksområdet, med syfte att göra det tillräckligt rent för att släppa tillbaka och på så vis få bort föroreningar och gifter som lämnats efter skogsindustriella verksamheter.

– Det finns en miljölagstiftning som säger att om man tar upp något ovanför vattenytan, så räknas det som ett avfall och då har man ansvar för att ta hand om det. Myndigheterna förväntar sig att vi ska kunna visa att det här förorenade vattnet inte innehåller några miljögifter längre när vi släpper ner det, berättar Bengt Simonsson som arbetar med projektet.

Processen pågår i tre pooler och genom att låta sedimenteringen verka och bara pumpa ytvattnet till nästa pool blir vattnet nästan rent i den sista bassängen.

– Men i det vattnet kommer det finnas metalloxider och föroreningar och då gäller det att göra rent det. Då renar vi vattnet med det aktiva kolet som vi producerar från slammet. Det blir som en cirkulär process.



arbetarbladet

Related posts

lämna en kommentar