Varför sparar man på de allra svagaste?


I februari bestämde Älvkarleby kommun sig för att ta bort sin demenshemtjänst. I den gruppen arbetar personal som själv valt att arbeta med personer med demenssjukdom. Personal med gedigen erfarenhet. Till den här gruppen har de allra svårast demenssjuka i Älvkarleby kommun varit knutna och fått sin dagliga vård och omvårdnad. Att vara svårt demenssjuk innebär oftast att du är helt utlämnad till din omvårdnadspersonal då du själv varken kan kommunicera eller på annat sätt uttrycka dig.

Att arbeta med dessa svårt sjuka människor är inte ett arbete för alla. Många av brukarna kräver mycket tid och ett enormt tålamod då vissa demenssjukdomar resulterar i ett utåtagerande beteende och total personlighetsförändring.

Vi fick ett brev från ledningen häromveckan där vi åter blir påminda om en budget i rejäl obalans. Vi får också frågan om vi har förslag på besparingsåtgärder. Det har vi. Och också en del frågor.

Under de senaste åren har Älvkarleby kommun haft inhyrda konsulter för bland annat ett förändringsarbete som resulterade i fler administrativa tjänster. Inte fler och utbildad personal till de svårast demenssjuka i kommunen, utan ännu fler tjänster på kontoret. Finns det verkligen arbetsuppgifter för alla dessa tjänster? Finns det pengar till att hyra in en konsult på heltid under hela sommaren? Fanns det pengar förra året för att ha en inhyrd konsult som chef för LSS? Ser ni över de administrativa tjänsterna innan ni spar på de demenssjuka? Hade ni verkligen råd med Nya Tallmon?

Spar in på rätt saker



arbetarbladet

Related posts

lämna en kommentar