Vårt demokratiska system kan inte tas för givet


De senaste åren har debattklimatet i Sverige blivit allt hårdare samtidigt som demokratin utmanas globalt. Vi måste ta oss an de utmaningar som demokratin möter idag, för att säkra människors rätt att påverka även imorgon.

Första gången som både kvinnor och män fick rösta i ett riksdagsval i Sverige var för snart 100 år sedan, 1921. Sedan dess har våra fri- och rättigheter blivit fler och allt fler länder i världen har demokratiserats, men de senaste åren har vi sett en oroande utveckling.

På många platser har den demokratiska utvecklingen stannat av eller börjat rulla tillbaka genom att begränsa politiska och mänskliga rättigheter. Och här i Sverige upplever alltför många människor att de inte har möjlighet att vara delaktiga i demokratin. Det finns ett demokratiskt utanförskap. Var tredje person i Sverige tvivlar på sin egen förmåga att delta i en organisation som arbetar med politiska frågor och vi har sett att valdeltagandet är betydligt lägre i områden med socioekonomiska utmaningar än i områden med goda socioekonomiska förutsättningar. Så vill vi inte ha det. Alla människor, oavsett bakgrund, ska känna att de har en röst som spelar roll för vårt samhälle.

Samtalsklimatet har samtidigt blivit allt hårdare, vilket gör att många människor inte vågar säga vad de tycker. Nästan var tredje journalist och förtroendevald i Sverige har utsatts för hot, våld eller trakasserier i samband med sitt uppdrag, men också den breda allmänheten påverkas av det hårda samtalsklimatet. Var femte person säger att de ofta har avstått från att publicera något på internet av oro för att utsättas för hot eller trakasserier. Det är en utmaning för demokratin.

Det är uppenbart att det demokratiska system vi känner idag inte kan tas för givet. Inför nästa års 100-årsjubileum av demokratin i Sverige har därför regeringen och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) slutit en överenskommelse om att gemensamt arbeta för att vår demokrati ska stå stark också de kommande hundra åren. Under hösten kommer SKR att bjuda in elever i grundskolans år 7–9 och gymnasiet att ge sina idéer om hur demokratin kan utvecklas. SKR kommer även föra dialog om hur vi stärker demokratin genom ett antal konferenser runt om i landet. Samtidigt fortsätter arbetet med att tillsammans med kommuner och regioner utbilda förtroendevalda och utveckla det förebyggande arbetet mot hot, hat och våld. Nationellt har regeringen gett 13 myndigheter olika uppdrag som handlar om att öka kunskapen om demokratin och främja människors möjlighet till deltagande.

Rätten att påverka, göra sin röst hörd och bli lyssnad på, ska gälla oavsett vem du är och var du bor i landet. Vi måste fortsätta bygga vår demokrati stark och ju fler som kommer till tals, desto starkare blir vår demokrati. Det är tillsammans som vi kan bidra till en uthållig demokrati även för de kommande 100 åren.

Amanda Lind, kultur- och demokratiminister

Anders Knape, ordförande, Sveriges Kommuner och Regioner



arbetarbladet

Related posts

lämna en kommentar