Dags att ta ansvar så vi inte förlorar välutbildade och kompetenta sjuksköterskor


Covid-19 har prövat vårt samhälle hårt. Människors behov av vård har tydligt visat på sjuksköterskors betydelse för omvårdnad. I en tid då god omvårdnad är helt avgörande för patienten är det därför konstigt att detta uppmärksammats så lite bland sjukvårdens beslutsfattare.

Omvårdnad bedrivs av flera yrkesgrupper men det är sjuksköterskan som har den högsta kunskapen inom detta område. Kompetensbeskrivningen för en legitimerad sjuksköterska i Sverige beskriver den legitimerade sjuksköterskans självständiga ansvar för omvårdnad och syftar till att utgöra ett stöd för sjuksköterska, beslutsfattare och verksamhetsansvariga. Det innebär att sjuksköterskor utifrån sin akademiska skolning och sakkunskap bedömer varje patients behov av omvårdnad, diagnosticerar hälsoproblem och ordinerar nödvändiga åtgärder, exempelvis för att underlätta andning, förebygga trycksår, infektioner och näringsproblem.

Det kan även vara åtgärder med syfte att förebygga eller lindra oro och ångest, genom att exempelvis på ett professionellt sätt förmedla trygghet, bekräftelse och kunna bemöta existentiella frågor utifrån specifik sakkunskap inom området. Den legitimerade sjuksköterskan ansvarar självständigt för att ge omvårdnad som bidrar till att ge människor ökade möjligheter att förbättra, bibehålla eller återfå sin hälsa, hantera hälsoproblem, sjukdom eller funktionsnedsättning och uppnå bästa möjliga välbefinnande och livskvalitet fram till döden.

Den pågående Covid-19-pandemin ställer hälso- och sjukvården inför en helt ny situation. Resurser i form av exempelvis utrustning och personal med rätt kompetens är hårt ansträngda. Vårdmiljöer som normalt inte används behöver snabbt anpassas för att kunna rymma vårdplatser och personal behöver nu vårda patientgrupper som de annars inte är vana att arbeta med. På en nationell, övergripande nivå har Socialstyrelsen gett vägledning i två nya dokument om prioriteringar dels inom intensivvård, dels prioriteringar av rutinsjukvård. Dessa principer är av övergripande karaktär och behöver kompletteras av vårdgivare och huvudmän med verksamhetsnära riktlinjer för prioriteringar.

Svensk sjuksköterskeförening finner det anmärkningsvärt att omvårdnad inte nämns en enda gång i dessa dokument. Socialstyrelsen menar att man inte kan prioritera bort omvårdnad eftersom patienter i så fall riskerar att utsättas för vårdskador. Men likväl har sjuksköterskor både före, men framför allt under, Covid-19-pandemin sett sig tvungna att prioritera vilka omvårdnadsåtgärder patienten ska få. Detta på grund av att sjuksköterskor ansvarar för fler patienter än normalt och dessa patienter har i många fall stora och komplexa omvårdnadsbehov.

Det handlar inte enbart om etiska beslut avseende vilken patient som sjuksköterskan bör hjälpa först utan också om vilka omvårdnadsbehov hos varje enskild patient som bör prioriteras när tiden inte räcker till. Om tiden exempelvis inte räcker till att både hinna hjälpa en patient att ändra läge i sängen för att därmed förhindra trycksår och hjälpa till med tandborstning för att upprätthålla en god munhygien behöver sjuksköterskor få stöd i prioriteringarna av sjuksköterskor i ledningsposition. Om detta stöd saknas kan det leda till risker för så väl patienter som sjuksköterskor. Att inte kunna ge all den omvårdnad som behövs påverkar i första hand patient och närstående negativt, men också sjuksköterskan som därmed inte kan utföra sitt arbete patientsäkert och med hänsyn tagen till personen.

Att känna sig otillräcklig som sjuksköterska då arbetsuppgifter inte kan utföras utifrån professionskunskapen ökar risken för etisk stress. Forskning visar att en sådan upplevelse kan leda till långvariga problem för dessa sjuksköterskor och innebär dessutom en risk för att de lämnar sin profession. Covid-19 har lett till att mer än 600 sjuksköterskor i världen har avlidit i sjukdomen.

Nu uppmanar vi politiker och beslutsfattare att ta ansvar så att vi i Sverige inte förlorar välutbildade och kompetenta sjuksköterskor som kanske inte orkar stanna kvar i sitt yrke. För en god och säker vård behövs hela vårdteamet, men för att sjuksköterskorna skall kunna garantera detta behövs mer än applåder. Det kräver förutom förbättrade anställningsvillkor även att sjuksköterskor har möjlighet att ta ut sin semester under sommaren, en möjlighet till återhämtning och reflektion samt goda förutsättningar för ett livslångt lärande. Utöver detta behövs sjuksköterskor med mandat på alla ledningsnivåer, där vård bedrivs och som är goda förebilder.

Svensk sjuksköterskeförenings styrelse

genom styrelseledamot Marit Silén



arbetarbladet

Related posts

lämna en kommentar