“Här hänger vi varje dag”


Fem tuffingar sitter på en bänk och babblar i munnen på varandra. De går alla i mellanstadiet, utom Ayman som ännu inte nått dit. Cirkusgården är deras territorium, deras andra hem där de möts varje dag för att umgås, prata, spela spel och leka.

Laki, som snart ska fylla tolv, säger förvisso att de börjar bli för stora. Det är mest de mindre barnen som utnyttjar cirkusgårdens alla inbjudande föremål under de närvarande mammornas överinseende. Men det är inte riktigt sant får vi veta.

– Äh, de här ungarna leker här varje dag, säger Fiona Tranberg som representerar Gavlegårdarna och varit projektledare för Hållbart Nordost. Hon lär ju veta eftersom hon också bor här.

I juni förra året invigdes cirkusgården och myllret av människor var enormt. Det fortsatte hela sommaren. Men i år har det stundtals varit tomt på grund av coronapandemin. Med 722 lägenheter som hyser runt 3 500 hyresgäster på en rätt begränsad yta har försiktighet varit påkallad.

Det gäller till exempel aktivitetscentret Rapatac som inte kunnat bedriva samma intima verksamhet som tidigare. Men då har cirkusgården varit en välsignelse. Läxhjälp och digitala aktiviteter har kombinerats med utomhussysslor som challenges, yoga, kartjakt och foto, berättar verksamhetsledaren Evelyn Salinas.

I år, mer än någonsin, gör barnen på Nordost skäl för beteckningen stadsbarn. Laki berättar att resorna till släkten utomlands är inställda, Lulya tänker i alla fall åka till sin moster i Örebro och Ayman avslöjar att han redan varit och hälsat på i Stockholm. De har badkort på Fjärran Höjder och ser fram emot några äventyr som Rapatac arrangerar under sommarlovet, bland annat två dygns camping i Forsbacka i slutet av juli, men annars kommer de att hänga vid cirkusgården.

– Vi är här varje dag, särskilt mot kvällen när det inte är lika varmt, säger Anwar.

– Efter klockan sex brukar vi spela basket, inflikar Abdinajib.

– Roligast är det när det kommer folk från Andersberg och Sätra för att bråka, säger Laki plötsligt, men fortsätter sedan: Det är inte så allvarligt, vi pratar mest med varandra.

Cirkusgården har blivit en samlingspunkt i flera avseenden, menar Fiona Tranberg. Tack vare att hyresgästerna själva fått bidra med idéer till utformningen av utomhusmiljöerna har glädjen och stoltheten över att vara Nordostbo stärkts. Delaktighetens framgångsformel ska tillämpas även i andra områden där Gavlegårdarna har bestånd, berättar hon.

– Det kan vara 150 pers här vissa dagar. Cirkusgården har blivit något gemensamt att samlas kring. Det händer att det kommer folk utifrån som gör utflykter och särskilt roligt är det att se dagisgrupper vara här och leka, säger Fiona Tranberg.

Eftermiddagens solstrålar letar sig in bland husen. Allt fler barn och vuxna ansluter. Laki pekar på två bänkformationer där småbarnsmammorna alltid sitter och pratar när deras telningar leker. Kompisgungan, studsmattan och jättegungan som ser ut som ett ihåligt cirkustält är de mest populära redskapen, där brukar det vara kö. Studsmattan har till och med behövts förstärkas, det var nämligen betydligt tyngre personer än barn som använde den.

Lulya bor på andra sidan Staketgatan men får nog ändå räknas som Nordostbarn som de andra. Hennes föräldrar vill att hon kommer hem senast åtta varje kväll. Anwar brukar bli hämtad av sin mamma någon timme senare. Laki vänder sig om och pekar upp mot ett av husen som står närmast cirkusgården.

– Här har jag bott i hela mitt liv, säger hon och låter förstå att det är här hon vill vara.



arbetarbladet

Related posts

lämna en kommentar