Dags att ta dessa idrottsstjärnor på allvar


När nyheten om spelarnas strejk kom tänkte jag direkt på Muhammad Ali.

De svenska damhockeyspelarna visar upp precis samma mod som den gamle tungviktsmästaren i boxning.

Han hade modet att vägra göra militärtjänst i Vietnam i ett krig han inte trodde på för ett land som fortfarande i många avseenden behandlade svarta människor sämre än vita människor.

 – Man, I ain’t got no quarrel with them Viet Cong. No Vietcong ever called me nigger, sa Ali.

Han fick betala ett högt pris för den inställningen.

Ali blev fråntagen sin världsmästartitel och mitt under sin prime så gick han inte en enda match på tre år.

Detta var inte vad han ville göra.

Men han kände sig tvungen på grund av sin egen personliga övertygelse.

 

Ibland är den typen av kamp nödvändig.

Ibland måste man ta beslut som smärtar i stunden, för en seger längre fram.

De flesta människor törs inte ta det stora klivet, det är lättare att hålla tyst och ställa in sig i ledet.

Jag kan knappt med ord beskriva min beundran för dem som verkligen vågar och som tar strid inte bara för sin egen skull, utan för kommande generationer.

Muhammad Ali gjorde det på 60-talet i USA.

De senaste åren har även kvinnliga hockeyspelare och fotbollspelare i USA protesterat mot ojämna villkor och brist på jämställdhet.

Och nu är det Damkronorna som tar upp kampen.

Samtliga svenska landslagsspelare nobbar det kommande lägret på Bosön.

I en gemensam skrivelse till förbundet förklarar de sig:

”Från och med i dag kommer ingen av oss att representera våra blågula färger innan svenska ishockeyförbundets ledning visar att de vill jobba tillsammans med oss spelare för att utveckla och skapa bättre förutsättningar för oss i nuvarande landslagstrupp – och för alla kommande trupper i framtiden”.

 

Under hashtaggen #FörFramtiden förklarar de att bakgrunden är de ekonomiska förutsättningarna.

”Det skär i våra hjärtan att en av de första reaktionerna som för oss som tilldelas äran att representera vårt land återkommande är hur mycket minus vi kommer att gå ekonomiskt genom att tacka ja”.

”Många av oss har tillhört stommen i Damkronorna under lång tid. Kommande generationer tävlar för att göra samma sak. Många av oss har burit på den frustrationen som lett till dagens beslut i flera år. Nu handlar det om att den yngre generationen ska slippa göra det”.

Damkronorna åkte ur A-gruppen i fjol och de ekonomiska villkoren för spelarna har bara blivit sämre med åren.

Så kan det naturligtvis inte vara om svenska hockeyförbundet menar allvar med att bedriva en jämställd verksamhet.

Om svenska hockeyförbundet verkligen vill ha flickor och kvinnor som spelar hockey.

När det går så långt att spelare säger nej till det finaste som finns – då har det verkligen gått får långt.

Svenska hockeyförbundet behöver ett nytt tankesätt i grunden.

Sudda ut orättvisorna.

Ge flickor och kvinnor bästa möjliga förutsättningar för att spela hockey!

Många pratar snabbt om intäkter och publikintresse i såna här sammanhang.

Förbundet ska inte falla i den fällan, utan visa den rätta vägen framåt.

Och rätta vägen är givetvis likvärdiga villkor för alla som spela hockey. 



expressen

Related posts

lämna en kommentar