DEBATT Det är 2019 och flickors kön skärs fortfarande sönder


DEBATT. Sommar och en lång ledighet – för hundratusentals barn i Sverige innebär det sol, glass, bad, lek och nya spännande upplevelser. Men det gäller inte för alla. 

Varje år könsstympas omkring 4 miljoner flickor vilket innebär att de får hela eller delar av sina yttre könsorgan bortskurna. Just sommaren är högsäsong för detta smärtsamma ingrepp som ofta utförs utan bedövning och med smutsiga redskap som glasbitar, rakblad eller rostiga knivar. Flickorna som utsätts är allt från några dagar gamla till mellanstadieelever. Många blir svårt traumatiserade och får fysiska och psykiska men för livet. Ett antal dör till följd av övergreppet.

Omkring 38 000 i Sverige har utsatts

Könsstympning är ett globalt problem som finns även i Sverige. Omkring 38 000 flickor och kvinnor i Sverige lever enligt Socialstyrelsen med konsekvenser av övergreppet. Flera landsting och regioner har byggt upp kompetens till stöd för flickor och kvinnor som har utsatts. Kirurgiska ingrepp som öppnar kvinnors könsorgan kan förhindra eller minska besvär i samband med urinering, menstruation och samlag.

LÄS MER: Unga flickor i Sverige riskerar att könsstympas

Men könsstympning drabbar även nya generationer flickor. Den grymma och onödiga sedvänjan har inte stöd i någon religion utan vilar på traditionella värderingar och okunskap. FN har visat att utbildning och diskussioner kan bryta skadliga traditioner som barnäktenskap och könsstympning. Svenska FN-förbundets projekt Flicka har under tio år räddat uppskattningsvis 10 000 flickor från att giftas bort och könsstympas bara i ett enda distrikt i norra Etiopien. 

Upp till 10 års fängelse 

Den här förändringen borde vara möjlig även i Sverige. Faktum är att Sverige var först i Europa med lagstiftning mot könsstympning av flickor och kvinnor. Brottet kan ge upp till tio års fängelse.

LÄS MER: Flickorna kontrollerar inte sitt kön – det gör släkten

Ändå blir barn som är hemmahörande i Sverige fortfarande bortgifta och könsstympade. Endast tre fall av könsstympning har gått till åtal och fällande dom. Ett problem är att det även här krävs omfattande arbete för att förändra attityder och synsätt. Det tog till exempel tio år för svenska politiker att inse att tiotusentals barn och unga i Sverige lever under hedersförtryck.

En del av hedersförtrycket

Könsstympning är en del av det hedersförtryck som syftar till att kontrollera flickors och kvinnors kroppar och sexualitet. Kunskapen om detta förtryck måste höjas även bland poliser, åklagare och domare. Sociala myndigheter måste få resurser att samarbeta med bland andra skola och polis. Organisationer som arbetar med barn och unga måste involveras. Det gäller även religiösa organisationer som skulle kunna göra stor nytta genom att tydligt ta ställning mot skadliga traditioner som drabbar barn.

LÄS MER: Nu tar vi flera viktiga steg i kampen mot hedersvåldet

Jämställdhetsminister Åsa Lindhagen (MP) har signalerat förstärkning av det attitydförändrande arbetet mot könsstympning. Det är nödvändigt och välkommet. Vägen till att få övergreppen att upphöra är lång och arbetet kräver noggrann bevakning. Under sommaren uppmärksammar vi frågan för att öka kunskapen om de skadliga följderna av könsstympning och bildar opinion för att rädda flickor i Sverige undan övergrepp som kan förstöra resten av deras liv.

Sommaren är en tid då blommor ska blomma – inte stympas.

 

Av Annelie Börjesson 

Ordförande i Svenska FN-förbundet

Anna Bergendahl

Artist, läkarstudent och goodwillambassadör för Svenska FN-förbundet



expressen

Related posts

lämna en kommentar