DEBATT Nya domen ger hopp till dem Försäkringskassan nobbat


DEBATT. 56-åriga Birgitta har sjukersättning, tidigare kallat förtidspension, på halvtid sedan flera år på grund av psykisk och somatisk sjukdom. Den andra halvtiden var hon under 2018 arbetslös och försökte arbetsträna åtta timmar i veckan, men av det blev hon sämre.

Varje läkare som hon har träffat när hon sökt vård har bedömt hennes arbetsförmåga som helt nedsatt. Hon ”har ingen förmåga att arbeta vare sig i arbete på den öppna eller den anpassade arbetsmarknaden” skriver en av läkarna. Arbetsterapeuten skriver att ”hon har inga arbetsförutsättningar detta oavsett anpassning av miljö och tid. Hon har arbetsprövat med maximalt stöd vilket i längden försämrade hennes hälsa och funktion markant”. Alla intygar samma sak: Birgitta är för sjuk för att kunna arbeta, det spelar ingen roll hur stora anpassningar som görs.

Svaren från kassans egna försäkringsmedicinska rådgivare är ibland rena nonsenssvaren som för tankarna till Kafka.

Kafkalika nonsenssvar

Ändå avslås både hennes ansökan om sjukpenning och om sjukersättning. Försäkringskassan anser att ”Det finns inget logiskt samband mellan beskrivna besvär och angivna begränsningar.” Svaren från kassans egna försäkringsmedicinska rådgivare är ibland rena nonsenssvaren som för tankarna till Kafka.

LÄS MER: Du är chanslös när F-kassan säger nej

Ofta är det personer med psykisk ohälsa som får avslag på detta sätt. Kommunernas personliga ombud för personer med psykisk funktionsnedsättning beskriver att allt mer av deras tid går åt till att hjälpa psykiskt sjuka att överklaga beslut om avslag på sjuk- eller aktivitetsersättning. Bristen på läkare i psykiatrin gör dessutom att väntetiderna är långa och många klienter lever med en ständig oro för att inte hinna få en läkartid i tid för att kunna få sin sjukskrivning förlängd. Detta framgår av Socialstyrelsens lägesrapport om verksamheter med personligt ombud 2018.

Slöseri med vårdens resurser

Att läkare gång på gång ska behöva dokumentera och skriva intyg om en sjuk persons nedsatta arbetsförmåga är dessutom ett omåttligt slöseri med vårdens resurser, när patienten ändå sedan inte får rätt till ersättning. Dessa resurser skulle användas effektivare i form av behandling för de som är sjuka. 

Psykiatriska diagnoser låter sig sällan fastställas objektivt. Det brukar inte finnas konkreta undersökningsfynd på det sätt som är vanligt vid många somatiska sjukdomar. Diagnos måste därför ställas utifrån en bedömning av hela symtombilden och där patientens egen berättelse väger tungt. 

Ny dom kan ge fler rätt till ersättning

Detta konstaterar nu även Kammarrätten i Stockholm i en dom från den 4 juni i år (Målnummer 9520-18). Rätten upphäver i den domen Försäkringskassans avslag på ansökan om sjukpenning från en person med svår depression. Motiveringen är att det är orimligt att kräva objektiva undersökningsfynd när inga sådana kan finnas. Domen kan leda till att det blir lättare för personer med psykisk ohälsa som saknar arbetsförmåga att få rätt till ersättning.

LÄS MER: I jakten på de sjuka försvinner tilliten till samhället

Vi i RSMH uppmanar alla som fått avslag av Försäkringskassan på liknande sätt som Birgitta att söka igen. Den som är sjuk och inte kan arbeta ska ha rätt till ekonomiskt stöd från Försäkringskassan. Detta är och förblir grundtanken i det välfärdssystem vi byggt upp.

Av Barbro Ronsten 

Förbundsordförande för Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH)

Håkan Jarmar 

Styrelsen för RSMH, Stockholmsdistriktet



expressen

Related posts

lämna en kommentar