Börsen får vänta | Affärsvärlden



Antalet börsintroduktioner är betydligt färre i år än tidigare. Anledningarna är en osäkrare marknad, tidigare introduktionsbesvikelser och ökad konkurrens om kapitalet. För pengar tycks det finnas gott om.

— Situationen för börsintroduktioner har blivit mer utmanande. Riskaptiten finns där men den är dämpad trots att många fonder har mycket kapital ett aktivera, säger Homan Panahi, grundare och vd för investment banking-firman Vator Securities.

Vator Securities fokus ligger på tillväxtföretag inom life science, medicinteknik och diagnostik och är ett av de företag som på senare tid har agerat rådgivare i flest introduktioner med slutdestination Stockholmsbörsen eller Nasdaqs tillväxtlista First North.

— Hittills i år har vi genomfört en IPO på huvudlistan, den enda som har gjorts i år inom Healthcare, och vi har några pågående processer igång. Sedan har vi även avbrutit en process. Intresset för noteringar har svalnat vilket främst beror på att kursutvecklingen efter många av den senaste tidens IPO:er har varit sämre än förväntat, säger Homan Panahi.

Det finns även ett problem med att många redan noterade företag också tävlar om investerarnas pengar.

— Inom vår sektor har många bolag redan gått till börsen och behöver nu refinansieras. Många tillväxtbolag går till börsen under förutsättning att de måste ta in ny kapital inom 12 till 18 månader och när dessa emissioner väl kommer minskar efterfrågan för nya IPO:er. De konkurrerar ju om samma kapital, förklarar Homan Panahi.

Vad som även kan försvaga konkurrensmöjligheterna för ett bolag som vill börsnoteras är att de redan noterade bolagens refinansiering ofta sker till ett rabatterat pris jämfört med börsvärdet.

Under årets sex första månader har totalt fem bolag debuterat på Stockholmsbörsen genom rena IPO:er, det vill säga nyintroducerade aktier och inte flyttar från andra handelsplatser eller avknoppningar vars verksamheter i praktiken redan befunnit sig på aktiemarknaden. Två bolag, K2A Fastigheter och Ascelia Pharma, har tagit plats på Small Cap-listan, aktierna i John Mattson och Karnov Group handlas numera på Mid Cap-listan medan Volkswagens placerat sin lastbilsdivision Traton på Large Cap-listan. Under samma period har även tio bolag noterats på First North.

Samtidigt innebär 15 introduktioner en ordentlig minskning jämfört med de senaste åren. Under första halvåret 2018 uppgick antalet nyintroducerade bolag på Nasdaq-listorna till 20 medan hela 41 bolag gick till börsen under samma sex månader 2017. Antalet introduktioner har alltså minskat med 25 och 63 procent jämfört med ett respektive två år sedan. Och tendensen är densamma på andra marknadsplatser som Spotlight och NGM.

— Man kan säga att av tio aktörer på köparsidan 2017 är det bara tre kvar idag. Alla generalister är borta och kvar är specialisterna, de investerare som verkligen kan bolagen och då tar det följaktligen längre tid att hitta köpare. Det är rådgivarens uppgift att sy ihop en så bra affär som möjligt och det har blivit allt vanligare att söka kapital utanför börsen. I dessa fall arbetar vi på Vator mot förmögna privatpersoner inom vårt nätverk, pensionsfonder men även riskkapital, säger Homan Panahi.

Hos Stockholmsbörsens och First Norths ägare, Nasdaq, har man givetvis också noterat nedgången i antalet nyintroduktioner.

— Vi ser fortfarande en hög aktivitet på marknaden. Men visst, tittar vi på rena IPO:er så går det långsammare än tidigare. Det råder en osäkerhet på marknaden med utmaningar som exempelvis Brexit och handelskriget mellan USA och Kina vilket har stor påverkan på all internationell handel. Och vi är ju inte immuna mot en skakig marknad, säger Nasdaqs noteringschef Adam Kostyál.

Hittills i år har de fem nykomlingarna på Stockholmsbörsen ökat börsens totala värde med 168 miljarder kronor, vilket kan jämföras med 22 miljarder kronor för förra vårens sex nykomlingar. Den nu aktuella lastbilsgruppen Traton står då ensam för omkring 160 miljarder kronor. I ett vidare perspektiv tycks det dock vara mindre, eller åtminstone lägre värderade, bolag som har sökt sig till börsen under det senaste halvåret. De tio debutanterna på First North värderades tillsammans till 3,4 miljarder kronor, vilket ger en genomsnittlig prislapp per bolag på 344 miljoner kronor. Detta kan jämföras med de 14 bolag som gjorde entré under första halvåret ifjol. Då uppgick det sammanlagda börsvärdet till drygt 8 miljarder kronor eller i genomsnitt 575 miljoner kronor per bolag.

— Prissättningen är givetvis mer utmanande i och med dagens mer osäkra marknad. Men det är samtidigt glädjande att även mindre bolag ser börsen som det bästa finansieringsalternativet. Det finns fortfarande mycket pengar därute och vid sidan av börsen har ett bolag att välja mellan att gå till ett Private Equity-bolag, ta in riskkapital eller söka privat finansiering på annat håll. Att då mindre företag väljer vår plattform ser vi snarast som ett styrketecken, säger Adam Kostyál.

Enligt Homan Panahi finns det även en paradox i det förhållande som råder mellan marknadens investerbara kapital och de möjligheter ett enskilt företag har att få access till detta.

— Pengarna finns men de når inte fram till de mindre bolagen. Större investerare kan inte ta en för stor position i ett bolag eftersom de då som storägare riskerar att tvingas bli mer aktiva. Och samtidigt vill de investera ett såpass högt belopp så att det placeringen får betydelse för fondens totala avkastning. Ta en fond med 10 miljarder kronor i investerbart kapital. Incitamentet för att gå in med 50 miljoner kronor i ett bolag finns helt enkelt inte, för även om bolagets värde fördubblas får det en marginell effekt för fonden. Samtidigt kan de inte gå in med 500 miljoner kronor för då köper de kanske hela bolaget och det är absolut inget de vill göra. Här har vi ett reellt problem för mindre bolag.

Homan Panahi anser inte heller att det minskade antalet introduktioner är ett tecken på att börsens roll som kapitalförsörjare för nya bolag är överspelad. Det finns fortfarande stora fördelar med att gå till börsen och han är inte speciellt oroad över utvecklingen för börsnoteringar.

— Man ska komma ihåg att vi kommer från riktiga rekordår när det kommer till nyintroduktioner och Sverige har legat i topp internationellt när det gäller flest antal genomförda IPO:er. För många bolag är börsen fortfarande en attraktiv väg. Ägarspridningen blir större och när man vänder sig mot fler investerare kan värderingen även bli högre.

Inte heller på Nasdaq är man särskilt orolig över nedgången i antalet nyintroduktioner.

— Jämför vi med börserna i Europa är Sverige fortfarande den absolut mest aktiva marknaden. Vi kan visserligen inte mäta oss med USA eller Hongkong men jag tror att vi med 2019 års facit i hand kommer att ha ett mycket spännande år bakom oss med hög aktivitet och två av årets största IPO:er ur ett globalt perspektiv, säger Adam Kostyál och lyfter även fram en sektor som speciellt intressant för framtida noteringar:

— Cleantech är en sektor inom vilken vi har sett att alltfler bolag söker sig till börsen. Det är en kapitalintensiv bransch som gynnas av nya regleringar, exempelvis den tyska kärnkraftsavvecklingen, och då även tekniken utvecklas och blir både mer effektiv och skalbar är det en sektor som kommer att ta allt större plats på börsen, säger Adam Kostyál.

 





Affarsvarlden

Related posts

lämna en kommentar