Börje Salming om stödet till Kiruna AIK efter HBTQ-satsningne


Simon Thyni har spelat i Kiruna IF i hela sitt liv. I den regnbågsfärgade HBTQ-certifierade föreningen där arbetet med jämställdhet och inkludering genomsyrar hela arbetet ända ner på isen.

– Det har blivit mer och mer för varje år. Folk tänker på hur man agerar på- och utanför isen. Man märker det främst på vad folk säger. Det är den största skillnaden. Man tänker två gånger. Det har blivit ett mildare klimat. Det har gett effekt.

Han fortsätter: 

– Det har alltid varit ett ganska hårt klimat i ishockeyn. Men det förändras. Det är inte samma jargong längre. 

Är du stolt över att Kiruna IF gjort den här satsningen?
– Ja det är klart. Man representerar en acceptans och en större öppenhet. Man representerar mer än bara föreningen. Det är självklart en stolthet.

”Ville förändra föreningen i grunden”

Det började år 2014. Kiruna IF klev ut på isen med regnbågsfärgade tröjor. Det skapade starka reaktioner i såväl media som från folk runtomkring.

Ishockeylaget började få problem med att locka till sig folk. Enligt Johan Köhler som vid tiden var verksam i föreningen var jargongen hård, klimatet var inte inkluderande och långt ifrån alla kände sig välkomna. Någonting behövde förändras.

– I A-laget hade vi tidigare en tränare som generellt använde sexistiska uttryck. Homofoba uttryck. Det var en jargong som fanns och som fortfarande finns i delar av ishockeyn. 

Han fortsätter:

– Vi ville förändra vår förening i grunden så vi behövde en extern som kom in och granskade hur vi betedde oss och lärde oss att förändra. HBTQ-certifieringen var det bästa sättet. Så de tre grejerna vi skulle göra var att spela i regnbågsfärger, skaffa en HBTQ-certifiering och leva som vi lär.

”Vi fick anonyma hot”

Var det ett PR-trick? 

– Vi ville förändra och skapa en diskussion kring det. Men det var inget PR-trick i den formen att gå ut och säga någonting utan att göra någonting. För mig är PR-trick när man gör någonting för att få uppmärksamhet kortsiktigt. Så var det ju inte, säger Johan Köhler. 

Föreningen tog hjälp av RFSL. De gick utbildningar, förändrade policydokument, använde regnbågsfärgerna och slutade att tolerera diskriminering. Men det fanns ett motstånd.

– Vi fick hot men aldrig offentligt. Det var anonyma hot genom sociala kanaler och många vågade inte ta ställning. Många var rädda, för i vissa grupperingar är det inte okej att vara HBTQ-vänlig. I vissa kristna grupperingar exempelvis. 

Han fortsätter:

– Jag fick hot riktade mot min familj. De skulle slå ihjäl min fru. De visste vilket dagis mina barn gick på. Jag kände aldrig att jag var rädd på det hela men man ökade sin beredskap och jag hade kontakt med polis. Det enda fysiska som hände var på Pajala Pride då en person försökte spotta på mig. 


Foto: KARIN TÖRNBLOM/TT / KARIN TÖRNBLOM TT NYHETSBYRÅN

”Certifieringen kostade en ansenlig summa”

Johan Köhler vet inte säkert, men han tror att en av anledningarna till att han senare blev vald till ordförande och blev den som hade huvudansvaret för HBTQ-satsningen var att han till skillnad från många andra hade rötter och familj i andra delar av Sverige. 

– Jag hade mitt kontaktnät i mellersta Sverige. Vi var medvetna om att det fanns en hotbild och att individer kunde vända oss ryggen. Det var enklast för mig att axla manteln som ordförande. Det var inte uttalat att det var så, men valberedningen tänkte nog lite så. Och jag var beredd på att det fanns personliga risker, säger Johan Köhler.

Trots att satsningen började redan 2014, certifierades inte föreningen innan 2017. Det på grund av ekonomiska skäl. Dessutom hade RFSL aldrig tidigare certifierat en idrottsförening. Thomas Jatko är i dag ordförande i föreningen och var även då verksam. 

– Om inte jag minns helt fel så står det att vi inte får säga vad det kostade i kontraktet. Men det var en ansenlig summa pengar, det var det. Jag kan den inte heller rätt upp och ner. Men det är tufft för en liten ideell förening att ta den kostnaden, säger Thomas Jatko.

Har förändrat kulturen i Kiruna

Ställde sig folk emot att lägga pengar på en certifiering? 

– Jag vet inte om det var kopplat till pengarna, men vi fick ju kritik från några håll. Vi fick kritik för att vi inte engagerade oss mer i idrotten och såg till att bli ett topplag. Men jag tror att vi hade problem med att nå ut. Varför gör vi det här? Det får vi ta på oss lite själva. Att vi inte informerade tillräckligt, säger Thomas Jatko. 

Både Johan Köhler och Thomas Jatko säger att kulturen förändrats i både omklädningsrummet men också i Kiruna överlag. Mycket på grund av tidens gång och samhällets utveckling. Mycket på grund av ishockeylaget och certifieringen. 

 – Ishockey i Kiruna var en machosport. Det har varit så och det är också en ganska macho stad, även om det är lite av en nidbild. Det pikade under 70 och 80-tal. Men Kiruna är ett litet samhälle högt upp och jag tror inte att vi var öppna för alla olikheter tidigare. Vi är mer än ett accepterande samhälle i dag. En viss del beror på Kiruna IF och en viss del på samhällsutvecklingen i sig, Thomas Jatko. 


Foto: FREDRIC ALM/TT / TT NYHETSBYRÅN

Börje Salming: ”Jag är stolt över satsningen”

Dessutom hade ishockeyprofiler som Börje Salming en stor roll i att satsningen togs på allvar.

– Ja, både Börje och Stig Salming har visat sitt stöd. Det behövs för att alla ska få förståelse. För är Stig- och Börje Salming med så får det en annan tyngd i innebörden. Alla behöver inte vara med och jobba med det men alla ska respektera det. 

Han fortsätter: 

– Människor som är profiler inom ishockeyn har varit väldigt hjälpsamma och det har haft en stor betydelse för att folk ska ta det mer på allvar och med respekt, säger Thomas Jatko.

Och för ishockey- legendaren Börje Salming var det en självklarhet att ställa sig bakom satsningen. 

– Ja men det är klart. Det är verkligen en bra satsning och det är starkt av en förening, säger Börje Salming.

Är du stolt över att Kiruna gjort det här? 

– Ja absolut är jag stolt över det. Det är fan skitbra att våga göra det även om man kanske kan vara rädd för reaktioner. Men de står upp och det är superbra.

Salming: ”Jag tror att det är mer öppet nu”

Har du själv fått några negativa reaktioner för att du visat ditt stöd? 

– Nej det har jag inte. Men det är klart att överallt finns det någon som har en åsikt. Man får göra så gott man kan, mer kanske man inte kan göra. Men förhoppningsvis lär sig folk. 

Börje Salming tycker själv inte att det finns några konstigheter med satsningen. Och han tror att kulturen i omklädningsrummen inte riktigt är som när han själv var aktiv. 

– Det var ju lite gammeldags på 70-talet. Men jag tror att det är mer öppet nuförtiden. 

”Andra har gjort en Kiruna IF”

Året är nu 2019. Det har gått fem år sedan HBTQ-satsningen började och två år sedan föreningen fick igenom certifieringen. 

Vad gör föreningen i dag? 

– Vi jobbar mycket med ungdomar och acceptans i allmänhet. Vi föreläser i skolor och hos företag om hur vi ska acceptera alla. Alla ska få vara med och alla ska få prova på en sport som ishockey om de vill. Vi har jobbat med att försöka implementera det här i andra föreningar. Vi har gått från att först bli förknippade bara med HBTQ till att vi pratar om all form av acceptans, säger Thomas Jatko.  

Han fortsätter: 

– Andra typer av idrotter har hoppat på och gjort en ”Kiruna IF”.  Det är vi stolta över. Att det jobbet som en liten förening gjort påverkat stora föreningar och vi vet att vi varit en viktig pusselbit. Sen hoppas vi att större organisationer är med och utvecklar det. För vi kommer inte ha kraft eller råd att ta det vidare. Vi vill var en förebild och göra det vi tagit fram och gjort och det ska vi fortsätta göra, säger Thomas Jatko.



expressen

Related posts

lämna en kommentar