Blåvitt är på riktigt – var ska det här sluta? | Markus Wulcan


Hur länge ska det hålla i sig, när kommer den där svackan egentligen? Just nu känns det som att det inte finns något stopp. 

I fjol gjorde IFK Göteborg en mycket stark insats på Östgötaporten, men åkte på ett blytungt mål i slutminuten och fick med sig noll poäng. Kanske säsongens tyngsta förlust ihop med Sirius gånger två. 

Nu var situationen lite den omvända. IFK Norrköping pumpade på i andra halvlek och dominerade stort. Vann i princip allt i luften och varenda fast situation kändes hyperfarlig, men det är ju något visst med Blåvitt i år. 

Giannis Anestis storspelade i målet, och kontringsspelet var av fortsatt hög kvalitet och det kändes giftigt mest hela tiden när gästerna satte fart. Benjamin Nygren (assist igen), Patrik Karlsson Lagemyr (1-0) och Giorgi Kharaishvili (2-1)… de där gossarna hittar varandra rätt så bra numera. 

Robin Söder? 

Planens bästa spelare. Hans bästa insats i den blåvita tröjan på jag vet inte hur många år. Och då gjorde han inte ens mål. 

Han ser rappare och starkare ut än på länge. Ständigt spelbar, finfin förstatouch och med en fotbollsintelligens som ytterst få i den här serien kan matcha. Söder slog bort någon enstaka passning under sina 77 minuter på planen, annars satte han inte en fot fel. 

En prestation av mycket hög klass, och det känns nästan som att den gamle Robin Söder är tillbaka på allvar. 

Om fotboll hade varit en bedömningssport hade IFK Norrköping fått tre poäng. Stort spelövertag, två bollar i stolpen och flera jättechanser, men sporten går ut på att göra fler mål än motståndarna och det var precis vad IFK Göteborg gjorde. 

Samtidigt finns det förbättringspotential. Spelet i eget straffområde, ytan mellan keeper och backlinjen, kan skärpas avsevärt liksom jämnheten över 90 minuter. Blåvitt fick jaga boll alldeles för länge under en period när presspelet inte fungerade och anfallen blev för korta. 

Men det är något IFK Göteborg, med 16 poäng på kontot, kan jobba med i lugn och ro. 

Om Jens Gustafsson i IFK Norrköping är hårt pressad så är det lite muntrare miner hos Poya Asbaghi, Ferran Sibilia och kompani. Måste vara en skön känsla att kunna byta in spelare som Junes Barny (såg ut som en actionhjälte i ansiktsmasken), Lasse Vibe och Sebastian Eriksson i en sådan här match. Då har man bra, bred och frisk trupp till sitt förfogande. 

Efter åtta omgångar skuggar IFK Göteborg Malmö FF i tabellen, och på torsdag möts lagen på Gamla Ullevi – som efter segern mot Peking garanterat blir utsåld. 

Ett klassikermöte och tidig seriefinal i ett. Och sedan väntar Hammarby hemma på måndag och BK Häcken borta nästa lördag. 

Plötsligt är det ett enormt drag kring IFK Göteborg igen. 

Det kunde inte en enda människa med normal sinnesnärvaro förutse i vintras. 



expressen

Related posts

lämna en kommentar