Andra länder borde ta efter Januariöverenskommelsen


DEBATT | JÖK. Alltsedan det andra världskrigets slut har liberalisering präglat västvärlden med öppenhet och en fri handel – såväl i den anglosachsiska nyliberala modellen som i tysk ”ordoliberalism” där regleringar i en stark stat stöder konkurrensen. Den nordiska modellens öppenhet mot omvärlden kombinerar social trygghet med innovationskraft. 

Teknologiska språng har snabbat på den ekonomiska tillväxten, som allmänt bröts vid finanskrisen 2008. Med järnridåns fall har liberal ekonomi utbretts till Östeuropa. Efter skakiga seglatser har i utvecklingsländer en ny medelklass kommit till.  

Liberalismen är hårt trängd

Samtidigt har nu samhällsdebatten bytt spår rejält. Auktoritära lösningar föredras allt mer. Liberalismen är hårt trängd – den enskilda individen lyfts fram – utan att förankras i en samhällsgemenskap. Välfärdssystemen har eftersatts. Undantag är ännu Norden och till exempel Tyskland med en förhållandevis stabil social trygghet.

 

LÄS MER: När partierna glider mot mitten tar det idealistiska lallandet över

 

Efter finanskrisen 2008 har det gått trögt på de flesta håll. Den sociala tryggheten har försvagats med betydande revor i välfärden. Ojämlikheten har ökat och många står utanför. 

Kampen mellan högerpopulism och liberalism står högt på dagordningen inför Europavalet. Populismen färgar av sig på de traditionella partierna. En fortsatt polarisering mellan en radikaliserad höger och vänster ses som de politiska systemens framtid. 

Den svenska lösningen ger hopp 

Det är här som den svenska regeringsbildningen nu visar på en helt annan väg – som kan bli av betydelse för hur framtiden kan komma att formas. Det är inte som en del kommentatorer säger den minst dåliga av dåliga lösningar. Tvärtom kan det bli en framsynt färdväg för det framtida samhället. 

 

LÄS MER: Demoniseringen av SD kommer bara att öka

 

Det har förvisso inte varit enkelt – med fyra månaders vånda. Efter valet 2014 oroades jag av fragmenteringen med uppsplittring, blockering och oförsonlighet i politiken. Mina egna erfarenheter av tio år som regeringsmedlem och tjugosju år som riksdagsledamot gav inte mycket vägledning i detta klimat som ibland verkade hämta drag av den amerikanska tea party-rörelsen.

Stora frågor måste lösas

Därför är det glädjande att det nya politiska samarbetsmönstret i stället ger vårt land en chans att bryta ny mark. Stora frågor som nu måste lösas har kommit till i en tid när digitalisering, internet och AI dramatiskt förändrar arbetsmarknad och konsumtionsbeteende. Klimatomställningen kräver ett nytt samhällsengagemang och omläggning av system såväl i stat och kommun som i det näringsliv som snabbt förändras från industri till tjänster.  Migrationen hör också till vår tid.

Vi måste också komma tillrätta med den upplevda ojämlikheten – ekonomisk och social – där många känner sig vid sidan av. Som en grön tysk politiker uttryckt det: ”People who never left their home do not feel at home any more”.

Kritiken mot JÖK är nostalgisk

Kritik mot Januariöverenskommelsen med nostalgiska krav från gamla motsättningar höger-vänster hjälper då föga liksom önskan att backa från lösningar inom den Europeiska unionen.

För att ta på allvar sig an dessa nya – och i något fall ödesmättade – utmaningar är det avgörande viktigt att åstadkomma en samling i politikens mittfåra som nu har skett i Sverige. Den nya svenska modellen kan bli en nödvändig stimulans för andra länder som brottas med uppslitande populism och radikaliserade ideologiska strider vilka hotar att på allvar riva upp den sammanhållning som skapar fungerande samhällen.

 

Av Mats Hellström

Minister (S) i Olof Palmes och Ingvar Carlssons regeringar 

Riksdagsledamot i 27 år 



expressen

Related posts

lämna en kommentar