Deras hobby är att sätta betyg på Europas bibliotek – kan deras passion bli europeisk standard?



Det här är en alldeles förtjusande historia.

Gävle kommuns förre kulturchef och Helsingfors förra biblioteksdirektör gillar varandra, de gillar bibliotek, och de gillar att resa. Och när de reser utomlands besöker de alltid bibliotek – av hjärtans lust.

För tio år sedan började de att utveckla ett strukturerat sätt att betygsätta biblioteken, bara på kul.

De visste inte om de skulle betraktas som kocko eller sakta vinna acceptans. Nu kan de konstatera att om man bara självsäkert kör på sin grej så blir man inte ifrågasatt.

När de gick i pension för fem år sedan bestämde de sig för att satsa ordentligt på sitt hobbyprojekt och bedöma många bibliotek i många europeiska länder.

De visste inte om de skulle betraktas som kocko eller sakta vinna acceptans. Nu kan de konstatera att om man bara självsäkert kör på sin grej så blir man inte ifrågasatt.

I skrivande stund har de betygsatt, eller evaluerat som de säger, över 60 bibliotek i 14 länder. Folkbiblioteket i Sandviken får näst högsta betyg tillsammans med en rad svenska bibliotek, medan bibblan i Bratislava hamnar på en jumboplats.

Vi väljer inte resmål utifrån bibliotek, men när vi reser funderar vi alltid på vilka bibliotek vi kan evaluera

Bara under våren gör de ett par utlandsresor där ytterligare ett gäng bibliotek ska granskas. Första färden gick till bland annat Krakow och Katowice. Sedan kanske det blir Ungern för att se om de starka högervindarna och tendenserna till begränsningar i yttrandefriheten märks på biblioteken.

– Vi väljer inte resmål utifrån bibliotek, men när vi reser funderar vi alltid på vilka bibliotek vi kan evaluera, säger Maija Berndtson.

De använder sig av metoden ”mystery shopping”, som är etablerad för att utvärdera butiker. Det innebär att de kommer som vanliga besökare, utan att föranmäla sig. På det sättet får de en äkta upplevelse av hur biblioteket känns och fungerar för vanligt folk.

Vi har kundperspektivet. Det spelar ingen roll hur stor budgeten är om det inte finns någon att fråga, eller man inte hittar till biblioteket.

De kallar sitt system för LRE, Library ranking Europe. Biblioteken kan få en till sex stjärnor, från Poor (dålig) till Exceptional (exceptionell får vi väl översätta det).

De har en A4-lång lista med faktorer som stjärnsystemet grundas på. Det handlar om utbud, tillgänglighet, skyltning, mysighet, synlig personal som man kan fråga, toaletter, servering…

Och om yttrandefrihet – finns Hitlers Mein Kampf och Salman Rushdies bannade böcker i samlingarna? Finns en HBTQ-avdelning?

– Vi har kundperspektivet. Det spelar ingen roll hur stor budgeten är om det inte finns någon att fråga, eller man inte hittar till biblioteket.

Det finns flera etablerade rankingar som bygger på mätbara hårdfakta, som budget, antal böcker, antal lån. Men för den vanliga låntagaren spelar det mindre roll hur många böcker det finns om man inte får hjälp att fatta var tusan Sbk-hyllan (det står för ‘Ubåtsvapnet’) är någonstans.

– Ofta kan det vara små, billiga åtgärder som höjer betyget. Trevlig belysning och mysig stämning behöver inte kosta, säger Mats Öström.

Mätning och jämförelse är grunden för kvalitetsutveckling, menar de båda. I industrin kallas det benchmarking.

Därför tycker de att en europeisk standard behövs, precis som hotell och campingplatser har ett system med stjärnor. Det skulle höja bibliotekens status, och förenkla för de bibliotek som vill bli bättre.

De skaffade tidigt en riktig domän till sin hemsida där recensionerna ligger. Hemsidan är på engelska och mycket seriös.

Och nu ser det ut som att deras system skulle kunna bli etablerat.

De har just fått en artikel antagen till den internationellt ansedda facktidskriften Public Library Quarterly, där de beskriver sin metod.

Maija Berndtson har redan talat vid ett par stora konferenser för biblioteksfolk. 

EU ägnar sig inte åt biblioteksfrågor. Därför kan de inte bli en partner i arbetet att etablera LRE. Men det finns ett par europeiska samarbetsorganisationer som har visat intresse för systemet, berättar Mats Öström.

Han hoppas att de kan ta över och utveckla systemet i framtiden. I hela Europa finns cirka 60 000 offentliga bibliotek, berättar de.

Vi har inte evaluerat det här biblioteket, det känns inte rätt. Men det skulle sannolikt få toppbetyg

Vi gör denna intervju på deras hemmaplan, på Gävles stadsbibliotek, som Mats Öström har varit chef över i sin roll som Gävle kommuns kulturchef.

– Vi har inte evaluerat det här biblioteket, det känns inte rätt. Men det skulle sannolikt få toppbetyg, säger Mats Öström.

Huset ligger ju i stöpsleven under denna mandatperiod. Troligen ska det byggas om till ett modernt kulturhus, med bibliotek som en given mittpunkt, men också konsthall, kanske finbio, med mera.

Det är en tanke som de gillar.  


Maija Berndtson och Mats Öström.

 

Fakta/ Maija Berndtson och Mats Öström

Jo, de är ett par, sedan 20 år. Men de fortsätter leva sina liv på ömse sidor Södra Kvarken. Mats Öström i Gävle, Maija Berndtson i Helsingfors.

Hon har bland annat varit generalsekreterare för Finlands biblioteksförening, och slutade sitt yrkesliv som direktör för alla Helsingfors 35 bibliotek med 500 anställda. Under hennes tid projekterades också Helsingfors nya centralbibliotek Ode, ett riktigt bokpalats – för att inte säga skrytbygge.

Han har varit bibliotekschef i Ockelbo, kulturchef i Sandviken, och slutade sitt yrkesliv som kulturchef i Gävle kommun.

Deras sajt: libraryranking.com



arbetarbladet

Related posts

lämna en kommentar